Kampen om människan

Sommaren är enligt många årets bästa tid. Vila, rekreation, samvaro, och befrielse från vardagens plikter (se för övrigt Gunnar af Hällströms välskrivna kommentar i Kp!) är en del av sommarens odiskutabla värden.

Andra säger att det är årets värsta tid! För somliga är sommaren ensamhetens och besvikelsernas högsäsong. Självmordsstatistiken har en av sina toppar just kring midsommaren. Kanske är det kontrasten mellan det liv som man önskade och det liv man (inte) upplever som är en förklaring? Meningslösheten slår hårt.

På väg till Hangö-regattan ännu en sommar för att se vad som kan göras för ”Finlands framtid” – ”de som inte vet att där också finns båtar” – tänker jag också på att sommaren innehåller fina möjligheter, utmaningar och glädje för unga människor, men också mycket annat.

Sommaren är alkoholkonsumptionens tid. Man behöver inte vara ”i form” till skolan, jobbet eller vad det kan vara. Många andra problem är också direkt alkoholrelaterade. Olyckor och våld, sådant man inte skulle göra eller ens råka ut för i nyktert tillstånd, drabbar alltför många unga.

Till sommaren hör också många sexuella frestelser: tillfälliga förbindelser, kanske med löften om en fortsättning som aldrig blir av, könsjukdomar, oönskade graviditeter, aborter osv. Det minsta problemet är inte ångest och en växande oförmåga att knyta varaktiga människorelationer. På något sätt känns det fel när olika organisationer tillhandahåller eller rentav sänder med posten kondomer, som ju måste användas… Avsikten kan vara god, resultatet kan bli det motsatta.

När man läser olika psykologers och ungdomsarbetares svar på frågor om sex och samlag mm, blir man bestört. Knappast bara med tanke på ens ålder. På fullt allvar talar man med 12-13 åringar om detaljer som hör sexlivet till. Frågan om när sexuell aktivitet skall inledas är nästan enbart en teknisk fråga, och har mycket litet med etik att göra. Vi som är ”på fältet” ser hur det är i verkligheten. Tårar och besvikelser, rädsla och ångest hör centralt med (vilket inte utesluter också andra, positiva känslor). Jag tror inte att unga människor då eller annars behöver moralism, men nog moral. Det är till detta som vi alla skulle behöva uppmuntra varandra, oavsett ålder.

Det kan inte vara en tillfällighet att en liberal inställning till sex tidsmässigt hänger samman med ökat antal skilsmässor. Det är nu framtiden formas, eller missformas.

Men sommaren aktualiserar också den tredje ”klassiska” frestelsen för människan: pengar!

Hur fint är det inte att kunna resa, se och uppleva – det unnar man gärna varje människa, och särskilt också unga människor. Men Bibelns ord om penningbegäret, som roten till allt ont äger nog sin aktualitet. Pengar konsumeras, och räkningen orkar man inte alltid tänka på.

Dessa tre storheter, alkohol, sex och pengar, har alltid varit människans risker.

Nu är inte poängen, om nu någon trodde det, att förfasa sig över hur unga människor beter sig idag. Utmaningen är att unga människor skall komma hela genom sin ungdomstid och kunna gå med goda, roliga och fina minnen vidare in i vuxen livet. Det är de så väl värda.

Men sommaren och kampen om människan är inte åldersrelaterad. De flesta av ovannämnda aspekter gäller människor i alla åldrar.

En sista dimension, både en möjlighet och en risk, är det andliga utbud som ges under sommaren. Risken är att man kommer bort från gemenskapen, gudstjänsten, nattvarden, Bibeln. Att man inte finner en gemenskap under sommaren som erbjuder det stöd som varje människa behöver. Men möjlgiheterna är stora: sommarens skriftskolläger kan vara avgörande för många! Där kan det frö sås som blir till LIV. Också olika sommarfester, läger och kurser kan rusta oss för livet på ett avgörande sätt. Över 100 000 finländare samlas under sommaren till andliga fester, den största, gammallaestadianernas sommardagar samalde 70.000!!

Det är viktigt att se på människan ur evighetsperspektiv, också under sommaren. Då klarnar mycket. Det ger livet det allvar som är nödvändigt. Det ger också en barmhärtighet gentemot alla människor, människans fiende är inte någon annan människa, utan det onda, som vi alla kämpar med.

När jag önskar alla en god och fin sommar gör jag det med förhoppningen att Du och jag ska få betyda något för någon i sommar: en hjälpande hand, ett lyssnande öra, eller medmänsklighet i någon annan form, huvudsaken är omsorgen om människan enligt de möjligheter vi konkret har.

Sommaren aktualiserar alltid för mig anslaget i en gammal andlig sång, som givetvis gäller året om:

Två väldiga strida om människans själ.

Den kampen kan man se på nära håll, den kampen känner man starkare och svagare i sin eget innersta.

Må Gud välsigna och bevara alla under sommaren 2006.

Henrik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.