Kan kristendomen förändras?

Den senaste tiden har jag ofta funderat över frågan om kristendomen kan förändras. Frågan kan innehålla en missuppfattning: kristendomen är något paket, något statiskt, som man antingen omfattar eller inte omfattar.

Detta leder vidare till påståendet: kristendomen, inte bara kan, utan måste förändras!

Det som senast aktualiserade frågeställningen nu, var att tidningarna rapporterade om Pride-festivalen som hölls bl.a i Helsingfors’ centrum. På bilder syntes också personer iklädda prästskjortor, och i texterna förekom några namn.

Först vill jag säga att jag tror att det finns något i detta som man kan förstå. Kanske detta chockerar någon. Det jag kan förstå är att man vill signalera att kyrkan vill möta människan sådan hon är. Denna intention äger ett berättigande, och den skriver jag under!

Men! Man kan med skäl fråga sig om den uppfylls genom att delta i sådant som Guds Ord avvisar. Jag tror ju inte det.

Hur vemodigt det än låter kan det innebära att de av kyrkans tjänare som går med i sådant (måhända trots goda avsikter) egentligen gör sina medmänniskor en björntjänst! Det leder till att människor söker bekräftelse av kyrkan i stället för hjälp.

Detta påstående får kanske hjärtat att stanna hos vissa bloggare (det hoppas jag dock inte!). Jag förstår ju att detta är ”the issue”.

Men strunta gärna blankt i vad jag skriver! Läs i stället Nya testamentet! Det har ju verkligen ingen betydelse vad någon Henrinho här eller där säger, det som kristendomen skall handla om är vad Gamla och Nya testamentet, såsom ett uttryck för Guds uppenbarade vilja, säger.

Det finns en logisk, för att inte säga teo-logisk kullerbytta i den position som en del förfäktar.

Å ena sidan hävdar man att ”Gud är densamme, oföränderlig i evighet.” Man kan också skriva under ”Jesus Kristus är densamme igår och idag, så ock i evighet” (Hebr. 13:8).

Å andra sidan hävdar man ju att det som Gud hatar och varnar för i GT och NT (synden, inte människan), det skulle Han välsigna idag?

Hur går detta ihop?

Detta får ju inte läsas lösryckt ur helheten. Det handlar inte bara om utlevd homosexualitet, utan även om heterosexuella synder. Långt flera texter i Bibeln varnar för heterosexuella synder. Det handlar om att leva efter sina begär. Men det handlar också om mycket annat.

Noterade någon t.ex. att i Hbl hade intervjuat en person som propagerade för polyamorösa förhållanden (gemenskap mellan flera partners)? Såväl centerns som socialdemokraternas unga i Sverige har förespråkat detta. Om jag idag frågar ”ser vi trenden?” så slutar många läsa här. Farväl!

Om tio år sedan kanske ett ifrågasättande av människans naturliga rätt (!) att själv ordna sina förhållanden betraktas som ett kränkande av invidens frihet! Den som lever får se, eller den som får leva, ser.

Det anstötliga för människor kan förändras. I en kultur där ingen har långt hår, är inte kort hår hos en kvinna eller en man något anstötligt. Det som under den första kristna församlingens tid var anstötligt (t.ex. olika uppfattningar hos jude- och hednakristna) behöver inte idag vara relevant. Skulle homosexualiteten i Bibeln ha varit förankrad i vad människorna kunde tolerera, skulle saken ha varit en annan.

Nu är frågan bunden till Gud själv, till vad Gud har sagt. Och då är situationen en annan.

Det som Gud har sagt som ett uttryck för vad Han välsignar, eller som Han vill att människan skall vända sig bort från, det gäller i alla tider, om inte Gud själv har upphävt det (såsom t.ex. stadganden om offer osv.)

Det enda logiska sättet att komma ifrån detta är att säga att Bibeln inte är ett uttryck för vad Gud har tänkt och sagt om människan, om hennes situation och villkor utan vad människor i olika tider har tänkt om Gud, eller om du vill, tänkt om vad Gud tänker om människan…

Blandmodellen är egentligen ännu värre, och inte ett dugg mera logisk: en del av det som Bibeln säger är relevant och skall observeras idag, annat är det inte. Och det är jag som kan välja vad som är relevant och vad som man kan strunta i (jfr tidigare inlägg).

I stället för att säga människan måste förändras, säger man kristendomen måste förändras så att den passar dagens människa.

Men var och en förstår ju att en kristendom som man kan hänga upp i sig själv inte är någon kristendom.

I stället för att fråga ”kan kristendomen förändras?” skall vi fråga ”kan kristendomen förändra?”

För den sanna kristendomen kan aldrig vara statisk, för det handlar om den levande och uppståndne Kristus.

Henrik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *