Den senaste tiden har det blivit allt mera klart för mig att Guds rike går lika bra framåt utan mig, om inte rentav bättre!
Det är på ett sätt en smärtsam upplevelse, men säkert också nyttig. ”Det är som sig bör, att han växer till och jag förminskas.”
Men samtidigt finns det i Bibeln en annan ton: Herren behöver dig.
Det berättas ju att det avgörande argumentet för uppdraget, som Jesus gav dem den första Palmsöndagen var detta: de skulle hämta en åsna till Jesus och om någon ville ifrågasätta detta, så skulle lärjungar svara: HERREN behöver den!
För många år sedan ringde jag en mycket god vän och var besviken på mig själv. Jag började helt spontant med följande utgjutelse: här ringer åsnan Henrik igen!
Hans svar har jag inte glömt. Det kom blixtsnabbt: Herren behöver dig!
Jag kom helt av mig. Kan det vara så, att Herren behöver åsnor också idag?
Jag vet inte. Ändå ber jag om att få vara med, det finns ingenting så stort som att få vara med när Gud bygger sin kyrka på jorden.
Jag har en särskild hälsning, en som Gud har lagt på mitt hjärta. Det gäller speciellt pensionerade kristna. Sådana som tycker att det är dags att sluta, kanske jag inte mera behövs.
I många länder har folk fått sina tyngsta uppdrag efter att de fyllt 75 år, tom 80 år!
Men jag förenar mig med Ulla-Christina Sjöman, som lär ha sagt att ”i Guds rike finns det inga pensionärer” (rätt fattat!). Det är samma besked hon har fått.
Håll fanan högt, Du som tänker att ”du inte längre behövs”. Så länge Gud låter oss leva har vi en uppgift. Inte tar Gud risker och låter oss leva här utan någon uppgift. Vi lever för att vi behövs. Som förebedjare. Som lyssnare, som talare och predikanter. Som samtalare. Som rådgivare, någon som känner Herren från ett långt liv med Herren, sådana behövs.
Herren behöver den sades det en gång om åsnan, som Jesus red in i Jerusalem på.
Idag kanske budskapet ska lyda: Herren behöver Dig.
”Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare.” Ef. 4:11
Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare.
Dessa ord vittnar om Guds suveränitet. Han har olika uppdrag åt oss. Men uppdragen är en gåva: Han hav oss…
Så kanske ska Du se dig i spegeln och säga: Herren behöver mig. Kanske ger Han dig idag en alldeles speciellt uppgift?
Henrik
Idag är jag nog inte riktigt med längre än till de första meningarna i det du skriver. Kanske beroende på att jag av och till rört mig i kretsar där detta ”Gud behöver oss” har blivit drivet till den spets där förkunnare har kunnat stå och säga att ”Gud har inga andra händer än våra”….
(Man undrar ju om de aldrig har läst Jes 45:9?)
För egen del vill jag nog ha betoningen väldigt stadigt på att det är jag som behöver Gud, inte tvärtom.
Hellre skulle jag då säga att Gud i sin nåd använder oss, låter oss få vara med.
Inte för att han inte klarar sig utan oss, utan för att vi är hans barn, och han i sin kärlek vill låta os gå med i det han gör…
Han som skulle ha kunnat väcka upp barn åt Abraham av markens stenar hade nog kunnat ordna med en åsna på samma sätt!
Gud: ”I don’t need you. I want you”. Kärleksfullt och befriande!