Inte undervisa i enlighet med kyrkans lära?

Eftersom Kristian Nymans fråga i föregående inlägg (långdansen) kan ha allmänt intresse, besvarar jag den inte i en kommentar utan som ett nytt inlägg så att den blir lättare tillgänglig.

Tack Kristian för din kommentar! Instämmer.

Jag hänvisade till Pekka Leinos doktorsavhandling i kyrkorätt ”Endast kyrkans egna angelägenheter” (2012), s. 187, not 804.

Leino skriver (s. 187): ”Arbetsgruppens (Heikkas arbetsgrupp, HP:s anm) ståndpunkt är motstridig även så till vida att kvinnoprästmotståndarna enligt den har åsiktsfrihet och deras övertygelse är i enlighet med kyrkans lära, men det ansågs skada kyrkans enhet att verka i enlighet med den (gällde enligt arbetsgruppen även undervisning).”

Biskopsmötets protokoll 12-13.9.2006, 18.

Leino fortsätter: ”Det motstridiga ligger i att man inte skulle få lära och verka i enlighet med en övertygelse som står i samklang med kyrkans bekännelse och lära. Evangeliet är enligt kyrkans lära en offentlig och dynamisk sak. Arbetsgruppens hopp i utredningsarbetets motivering till de teologiska begreppen (prästämbetet och kyrkans enhet) från en teologisk argumentation till tjänstemannarättsliga och förvaltningsrättsliga grunder är kyrkorättsligt ohållbart.”

Detta är anmärkningsvärda tankar. Kyrkan har till stora delar blivit en tjänstemannarättslig institution, som har samma värderingar som samhället.

Detsamma märks i diskussionerna om äktenskapet, och särskilt när det gäller äktenskapslagens förändring så att begreppet äktenskap också skulle omfatta personer av samma kön. Denna fråga ses enbart som en fråga om mänskliga rättigheter.
De grönas riksdagsman Pekka Haavisto förundrar sig över att någon med hänvisning till samvetet kan frånta människor deras mänskliga rättigheter. Det handlar enligt Haavisto om att homosexuella personers kärlek skulle vara mindre värd än andra personers.

Om denna problematik skriver bl.a biskop Matti Repo (Facebook, Kotimaa).

Det är exakt samma utveckling som skedde i ämbetsteologin. Man gjorde ett kategoriskifte och förklarade att det inte är teologi, utan rättvisa och jämlikhet. Så avgjordes frågan i huvudsak som en ordningsfråga, där en ”orättfärdighet” togs bort.

Att det skulle finnas teologiska betänkligheter (jfr begreppen jämlika och olika) är omöjligt för många att förstå.

Det är naturligtvis en relevant – och viktig – principiell frågeställning att man inte klär orättvisor i dogmatiska kläder, men samtidigt är den modell som hyllas i samhället ohållbar. Där skall man för att vara jämlik och likvärdig, också vara likadan.

 

Henrik

P.S. Biskopsmötets protokoll från biskopsmötet 12-13.9.2006 innehåller mycket relevant material för diskussionerna idag. Där konstateras bl.a att en präst inte får vägra att samarbeta i gudstjänsten med någon som är präst. Detta visar ju att man ser på frågan enbart ur tjänstemannarättsligt perspektiv, inte alls teologiskt eller bibliskt.

Det är nog ett dokument som aldrig borde ha godkänts.

Protokollet finns här: http://sakasti.evl.fi/sakasti.nsf/sp?Open&cid=Content488F97

Om Henrik Perret

Teolog, prost, bibellärare. Gift med Anki, far till fyra söner, 9+1 barnbarn. The Lord bless them and keep them!
Det här inlägget postades i Kyrkan, Päivi Räsänen. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Inte undervisa i enlighet med kyrkans lära?

  1. Andreas Holmberg skriver:

    Jfr de tre märkvärdiga stegen mot den spritt språngande gnostiska queerläran:

    1) Det är en mänsklig rättighet för kvinnor att kunna prövas till prästämbetet
    2) Det är en mänsklig rättighet för kvinnor att kunna gifta sej med kvinnor
    3) Det är en mänsklig rättighet för kvinnor att om de så önskar kunna registreras som män och pappor till barnen de föder (Riksdagen och Ärkebiskop Wejryd 2013).

    Vi ligger lite ”före” er här i Sverige. Men vi litar förstås på att ni i Finland tar ert förnuft till fånga och följer efter storebror (eller om det nu är storasyster).

  2. Kristian Nyman skriver:

    Tack för svaret! Så här blir det tydligen när teologin fördärvas av radikalismen. Timo Eskolas artikel i senaste numret av KrP är en mycket god beskrivning av varför det fungerar som det gör i dagens kyrka.

  3. Ola Byfält skriver:

    Hörde i morse Ykkösaamu ett samtal med biskop em. Riekkinen och pastor Kyllönen. KL §1-2; KO §1!? – Liberaler som Harnack et concortes vänder sig i sin grav; Hedenius ler och Heidegger hade en sådan intellektuell integritet att han inte förmådde skriva andra delen av Sein und Zeit pga att han då varit tvungen att ta upp frågan om Gud; MEN kom till besinning på sin ålderdom genom förmedling av en verkligt lärd och intellektuell jesuitfilosof.

  4. Ola Byfält skriver:

    I all hast eller var det i rörelse, så blev det fel pastor. Bör vara pastor Kylliäinen (et consortes).

  5. Ulrik Fagerholm skriver:

    Jag har i mitt grannskap talat och försökt väcka och undervisa enligt Kyrkans Lära och främst då enligt äldre väckelsekategorier (dock med rätt mild framtoning???+ ) och med traditionella katekestankar och fortsatt med det också sedan jag tog medlemsavstånd till Felk, jag underkastar mig inte en ordning som röstar där Den Heliga Skrift och Ande skall leda predikoämbete och sakramentsämbete.
    Nu och då har jag i enlighet med Tron vittnat själv och avvisat Jehovas vittnen och deras lära tillika med mormoner och handlat som Kyrkan borde göra med alla villolärare och Hemfridsstörare.
    Om den diakonala uppsökningen fungerar tillika med de inviter som de evlutherska församlingarna finkänsligt gör skulle locka folk till en Rätta Ordets och Sakramentets tillägnande i Jesu sällskap så vore allt bra.
    Jag har för mig själv och andra tusen gånger sagt, ack om de rättroende gjorde flitigt sådant arbete som mormoner och jehovas vittnen gör hur bra vore det inte. Jo, Jo idag ringde det oväntat på summern och jag kollade från balkongen och frågade om de tillhör ”Missioporukka” en kristen kampanj som är på gång i Södra Finland. Jag tyckte att de svarade jakande men sade åt dem att vi inte tillåter folk att gå ut och in i huset ändå… Efter en stund när sumrarna torterat lägenhet efter lägenhet och ingen släppt in dem gick jag ut i ett ärende. Jag tilltalade dem vänligt som kristna bröder och tillade hur glad jag var att vanliga kristna äntligen börjat gör som jehovas vittnen men att de måste respektera huset ordning trots allt. Jag sa ock att ja inte vet om det är antikristligt att förbjuda folk att uppsöka men att de är uppenbart ohälsosamt för sjuka och ensamma och ensamma hundar när man utövar summerrrally och vet att man inte kommer in, nåja. Jag tillade också att jag försökt tala till ”alla! i huset men ingen hittills kommit på sammankomster. Så gör er icke besvär, respektera husens respektive regler. Sedan gjorde jag det som jag gärna rekommenderar alla – Jag sa att de borde studera Bibeln och dess översättningar och grekiska och hebreiska och så körde jag iväg dem med ett brutalt: ”Teillä on hairahtanut oppi”. Här är jag alltså på folkkyrkonivå men det som gäller jehovas vittnen, gäller enligt Bibeltron också mormoner muslimer och många andra…
    Nu till det verklighetsbaserade kristna humorskrattet som har efterfrågats.
    Det var en gång i vår tid en väckelseby och ”jehovare” kom vid dörren och förundrade sig över att den gamla kvinnan tackade Gud för att de var där. ”JO, sa kvinnan, jag har hört i Bibeln att i de yttersta tiderna så skall falska profeter uppstå och komma; och nu är Ni här, det betyder att Jesus kommer (mycket) snart. Att hans dag är närmare än någonsin”—- u

  6. Ulrik Fagerholm skriver:

    p.s. det var när det uppdagades att de var jehovas vittnen som jag sade att de borde studera och jämföra språken och skrifterna…d.s.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *