Läser prästerna sin Bibel?

För några  dagar sedan kom nyheten att prästernas inställning till könsneutralt äktenskap blivit mycket mera positiv. Ännu för något decennium sedan var tveksamheten mycket större än idag. Nyheterna har talat om att ca hälften av Evangelisk-lutherska kyrkas präster är för att välsigna samkönade par, och en stor del av prästerna förespråkar också planerna på att ändra äktenskapslagen i könsneutral riktning.

 

Det vemodiga i diskussionernaa är att de alternativa programpaketen verkar vara ganska få. Antingen köper man det nya obligatorium som råder i hela västvärlden, dvs bejakar det homosexuella samlivet och sammankopplar det med jämställdhet inför lagen eller så är man en mörkman, som inte låter folk som älskar varandra göra det.

 

Jag anser att man kan respektera varje människa och hennes/hans människovärde utan att fördenskull acceptera allt vad människor gör. Man har också enligt vår grundlag rätt att ha en övertygelse, det råder åsiktsfrihet. Eller råder det??

Jag intresserar mig inte för vad människor väljer på det personliga planet, vem man tycker om och varför. Det är var och ens ensak. En annan sak är att varje människa ansvarar för sitt liv.

En annan sak är dock vad samhället reglerar eller inte reglerar. Äktenskapet är sammankopplat med familj och barn. Naturens svar är att varje människa har bara en biologisk far och en biologisk mor. Ingen har två mammor eller två pappor, däremot kan många ha två kvinnor eller två män som vårdar dem.

Också i många vanliga adoptioner, när adoptivföräldrarna kommer in i bilden för att de biologiska föräldrarna inte har möjlighet att ta hand om sina barn, eller inte vill göra det, när de ”nya” föräldrarna gör allt för att barnet ska trivas och ha det bra, så ser man ofta hur ”barnet” åtminstone i vuxen ålder vill ta reda på sina biologiska föräldrar och varför de inte kunde fostra sitt eller sina barn. Det sitter mycket djupt.

 

När nu många av kyrkans präster har ändrat åsikt undrar man om prästerna mera läser sin Bibel. Hur är det möjligt för en präst att bejaka en ordning som Bibeln så tydligt avvisar? Prästens uppgift är ”att förvalta kunskap”. Och hur är det möjligt att kyrkan ändrar sig i fråga efter fråga?

Är det svårt att förstå att en sådan kyrka mister sina medlemmar i ett accelererande tempo? Orden, som jag hoppas är irrelevanta ringer i mina öron: ”…till intet annat duger det än kastas ut och trampas ned av människorna.” (Matt 5:13).
Henrik

4 svar på ”Läser prästerna sin Bibel?”

  1. I min pessimism undrar jag väl snarare hur det skulle kunna vara annorlunda, när den utbildning, som de blivande prästerna manglas genom, spottar ut dem i arbetslivet med ett stadigt inympat tvivel på det Ord de skulle förkunna.
    Varför skulle man nu bry sig om att sätta tid på att studera något som man i sina studierna fått lära sig är så ”otidsenligt och förlegat” som Bibeln?
    Också förundrar jag mig över att det ändå, trots allt, finns så många goda, bibeltrogna präster som det ändå finns.

    Jag finner det tämligen bedrövligt att man inte under dessa långa tider som problemet funnits har satsat på att få till stånd en ”menighetsfakultet” också här i landet, behovet har ju varit uppenbart!

    Att problemet med de bibelnegligerande prästerna är gammalt visar t ex följande händelse.
    Ett dussin församlingsbor är samlade till bibelstudium, och har till den kvällen bjudit in kyrkoherden. Under kvällens lopp ställer en av deltagarna en fråga som härrör sig till Daniels bok. Då visar det sig att khden inte vet något om boken ifråga, och inte kan dra sig till minnes om han nånsin har läst den!
    Detta hände för mer än trettio år sedan, och prästen ifråga var redan då medelålders.

    Men, som motvikt var jag i vintras och lyssnade till en prästman, som värdesatte Guds Ord högt nog att ha lärt sig Markusevangeliet utantill. Och drog fullt församlingshem när han berättade evangeliet i fråga. Så länge det finns sådant liv finns det hopp!

  2. Fråga Kati Niemeläs ansökningar. De mesta läser inte – åtminstone inte ofta.
    Det ser tyvärr ut att Bibeln inte är det rättesnöret för kyrkan.

    Bibelns ”nej” till ”ja”. Man tolkar Bibeln hur som helst. Är det Guds Ord? Hellre människans strävan att nå och förstå Gud. Man understryker Bibelns mänskliga sida så mycket att den gudomliga sidan försvinner. Den särskilda uppenbarelsen? Nah. Det är tråkigt.

  3. Psalm 14. KB 1917
    Klagan inför HERREN över det rådande fördärvet.
    1. För sångmästaren; av David
    Dårarna säga i sina hjärtan: ”Det finns ingen Gud” (parafras: ”skriften är relativ”)
    Fördärv och styggelse är deras verk; ingen finnes som gör vad gott är.
    Herren skådar ner från himmelen på människors barn, för att se om det finnes någon förståndig, någon som söker Gud.
    Nej, alla äro de avfälliga, allasammans äro de fördärvade;ingen finnes, som gör vad gott är, det finns icke en enda ((Men Jesus Var är och skall Komma igen)
    Hava de då intet fått förnimma alla dessa ((lögnare))) och ogärningsmän, dessa som uppäta mitt folk, liksom åte de bröd och som icke åkalla Herren?
    Jo, där överföll dem förskräckelse – ty Gud är hos de (av nåd) rättfärdigas släkte.
    Den betrycktes rådslag (Guds Lamms) mån i söka bringa på skam, HERREN är ju ändå Hans tillflykt
    Ack att från Sion (till Sion) komme frälsning till Israel (jah och Staten)
    När Herren vill åter upprätta sitt folk då skall Jakob fröjda sig då skall Israel vara Glad amen Amen Amen i Jesu Kristi Messias Namn

  4. De svaga förbindelserna från världens it- center i Bromarf har gjort att jag inte hunnit och kunnat granska om det kommit några reaktioner. Beklagar djupt, har inte märkt.

    När hösten börjar, om vi får leva då, ska jag bli aktiv igen, en del energi har onekligen gått till Facebook, som kanske inte kan räknas till de intellektuella höjdarna. Men onekligen får man del av ett och annat matnyttigt där också.

    God fortsättning på sommaren!

    Henrik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *