månadsarkiv: september 2017

Tidstypiskt

I en artikel ”Slutet på ett tidstypiskt episkopat – bokslut över Per Eckerdals tid som biskop i Göteborgs stift” skriver Anders Lundberg i tidningen Kyrka och Folk nr 38:

”När jag betraktar Eckerdals biskopstid blir jag fascinerad. Inte för att biskopstiden i sig är särskilt intressant. Den kommer att falla i glömska precis som den stora majoritet av de biskopar som hittills funnits i Svenska kyrkan. Biskopstiden är snarare intressant eftersom den lyckas vara helt och hållet tidstypisk. Biskopstiden hade höga organisatoriska ambitioner och fastnade i den kyrkobyråkrati som organiserar sig trött. I förvirringen från de samtidskorrekta ideologierna gjordes dessutom återkommande missbedömningar inom området som rör biskopens uppgift som bevakare av den goda bekännelsen. Särskilt detta senaste är det mycket ledsamt att behöva påpeka.”

Välformulerat, smärtsamt och – tyvärr – ganska aktuellt i våra nordiska kyrkor.

Henrik

Skeptiker?

 

Läste nyligen ur Etymologiskt lexikon om ordet skeptiker. Det betyder inte cyniker, eller tvivlare, utan en som är ”fundersam, undrande”, en som undersöker och reflekterar över frågor, sanningen.

skeptic (n.)also sceptic, 1580s, ”member of an ancient Greek school that doubted the possibility of real knowledge,” from Middle French sceptique and directly from Latin scepticus ”the sect of the Skeptics,” from Greek skeptikos (plural Skeptikoi ”the Skeptics, followers of Pyrrho”), noun use of adjective meaning ”inquiring, reflective” (the name taken by the disciples of the Greek philosopher Pyrrho, who lived c. 360-c. 270 B.C.E.), related to skeptesthai ”to reflect, look, view” (from PIE root *spek- ”to observe”).

Skeptic does not mean him who doubts, but him who investigates or researches as opposed to him who asserts and thinks that he has found. [Miguel de Unamuno, ”Essays and Soliloquies,” 1924]”

Det lönar sig att vara skeptisk, dvs att reflektera, att undersöka – precis som de ”skeptiska” lärjungarna i Berea (Apg 17:11):

”Folket där var öppnare än de i Tessalonike. De tog emot ordet med stor villighet och forskade varje dag i Skrifterna för att se om det stämde.”

Henrik