Sak. 12:10

En märklig profetia (Sak. 12:10) med anknytning till Långfredagen:

KB 1917: ”Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta en nådens och bönens ande, så att de se upp till mig och se, vem de hava stungit. Och de skola hålla dödsklagan efter honom, såsom man håller dödsklagan efter ende sonen, och skola bittert sörja honom, såsom man sörjer sin förstfödde.

Bibel 2000: ”Men i Davids ätt och i Jerusalems invånare skall jag ingjuta en anda av godhet och vilja till bön, och de skall se upp till mig. Den som de har genomborrat skall de sörja som man sörjer sin ende son, de skall gråta bittert över honom som man gråter över sin förstfödde.”

Svenska folkbibeln ”Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde.”

KR 1992: ”Mutta Daavidin sukuun ja Jerusalemin asukkaisiin minä vuodatan armon ja rukouksen nöyrän hengen. Ja he kohottavat katseensa minuun, kohottavat katseensa häneen, jonka ovat lävistäneet. He surevat häntä, niin kuin surraan ainoaa poikaa, ja valittavat häntä katkerasti, niin kuin esikoista valitetaan.”

New King James: ”And I will pour on the house of David and on the inhabitants of Jerusalem the Spirit of grace and supplication; then they will look on Me whom they pierced. Yes, they will mourn for Him as one mourns for his only son, and grieve for Him as one grieves for a firstborn.”

Några kommentarer

KB 1917 års översättning är otydlig. Den skapar förvirring när det gäller vem som de har genomborrat. De (Davids hus och Jerusalems invånare) skall se upp till mig, och se vem de har stungit. Detta kan tolkas som en annan person än ”mig”.

Bibel 2000 framstår nog som en otrosbibel. Man gör allt för att utplåna hela den dramatiska innebörden genom att börja en ny sats, något som grundtexten inte stöder. Detsamma gäller KR 1992, den nya finska bibelöversättningen.

KR 1992 KR 1992 sätter in ett förtydligande: he kohottavat katseensa minuun, kohottavat katseensa häneen, jonka ovat lävistäneet. Detta leder tankarna fel. Det finns ingen motsvarighet i grundtexten.

Svenska folkbibeln och New King James har en riktig översättning. Det har också KR 1992 när det gäller ordet ”daqar” (lävistää, pierce, genomborra), men inte i fråga om vem som är genomborrad.

Det som förbryllat både judiska och kristna teologer är Jesajas ord om att barnets namn skall vara Väldig Gud (El Gibbor). Barnet kallas inte i julprofetian (Jes. 9) ”Guds Son”, utan ”Gud”. Barnet är Gud!

På samma sätt är det med Sak. 12:10. Det verkar förbryllande att läsa att de har genomborrat Gud, också fast texten talar om ”ende Sonen” och ”den förstfödde”. Först i Jesus försvinner frågetecknen.

Man kan bara spekulera om varför vissa översättningar nästan ”anstränger sig för att utplåna de messianska profetiorna” (detta blir intrycket ibland). Och för all del: man kan ju förstå texterna på ett ungefär riktigt sätt i B2000 och KR 1992, men risken för att man missförstår är stor. Det glädjande är dock att både Bibel 2000 och KR 1992 har översatt ordet daqar rätt.

Sakarjas profetia talar om en tid som kommer, och som har varit och är. Den dag när Anden utgjuts över Davids hus och Jerusalems invånare så att de ser mig, som de har genomborrat.

Hur märkligt är det inte att läsa om ord som uttalats många hundra år före Jesu födelse och som går i uppfyllelse.

Och samtidigt är det märkligt att olika nya översättningar alltid råkar snubbla över orden just i uppenbart messianska texter… Varför? Är inte också det ett ”skulle då Gud ha sagt?” – på sitt sätt? I Jes. 9:6 kan inte B2000 översätta ”El Gibbor” med Väldig Gud eller motsv, utan man säger ”gudomlig hjälte”! Men i följande kapitel (10:21) passar det att igen skriva ”Gud” i st för gudomlig när samma uttryck används på nytt – då översätter man ”Gud, Hjälten”.

I Sak 12:10 är det inte fråga om en frommare inläsning, utan alternativt en ”bortläsning” av en text som är entydigt klar. Att sedan uppfyllelsen av detta märkliga ord innehåller mycket som vi inte vet och känner är en annan sak.

Jag tror att profetian kan ha anknytningspunkter till Pauli omvändelse, han som en ”prematur” fick uppleva det som Israel som folk kommer att få se senare. Han såg upp till Jesus, som han hade förföljt. Men den egentliga innebörden handlar om ”Davds hus och Jerusalems innevånare”. Orden om hur man sörjer ”ende Sonen”, den förstfödde, är nog ord som pekar åt ett mycket bestämt håll!

Henrik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *