Tapani Ruokanen, chefredaktör för den finska tidningen Suomen Kuvalehti, säger i en intervju för tidningen Elämään, att ”kristendomen inte är beroende av kyrkan. Kyrkan är ett viktigt redskap, men ’om ni inte talar, ska stenarna ropa.’ Kyrkans förnyelse går ofta genom kriser.”

Han suckar också över att kyrkan bara är upptagen av två frågor: kvinnliga präster och homosexualiteten. Jag tror att många instämmer. Problemen uppstår när man frågar hur man ska göra med dem. Bara acceptera sekulariseringen är ingen lösning för kyrkan.

Han förutspår också att kyrkan kommer att spricka. 

Viktiga ord i en intervju, som jag visserligen inte till alla delar kan skriva under, men som jag finner tankeväckande och viktig.

Henrik

Läs intervjun i sammandrag på adressen: http://www.seurakuntalainen.fi/uutiset/kotimaa/1885/tapani_ruokanen_ei_kristillisyys_ole_kirkon_varassa

Några bitar på finska:

Suomen Kuvalehden päätoimittaja Tapani Ruokanen ennustaa Suomen evankelis-luterilaiselle kirkolle hajaannusta. Hänen mukaansa kirkko on menettänyt moraalisen auktoriteettinsa. Koska se ei enää sanele ihmisille totuutta, se edistää totuuden suhteellistumista. Ruokanen painottaa kuitenkin, että kansankirkko ei ole ainoa vaihtoehto, vaan ”jos kansankirkko ei pysty palvelemaan ihmisiä, Jumala hoitaa ne asiat muulla tavalla.”

En god vän talade häromveckan i en gudstjänst om att följa, lyssna och finna. Han sade något mycket viktigt om orden och rösten. Orden kan förvrängas på många sätt, men inte Rösten – om vi talar om den röst som talar i Bibeln.

Målet med all förkunnelse och undervisning är att församlingen inte bara skall höra ord, utan Rösten, den gode Herdens röst. Vi tror och vet att det är i Ordet som den rösten talar. Men rösten är på något sätt mera än ord, Rösten, är det levande Ordet, som talar till vårt innersta. 

Det handlar inte om psykologi, utan snarare om teologi.

I Bibeln hörs den Rösten klart. Petrus skriver: 

”Den rösten hörde vi själva från himlen, när vi var med honom på det heliga berget.” (2 Petr. 1:18).

När evangelisterna berättar om Jesu förklaring, talar de också om rösten: ”Och ur molnet kom en röst: ”Denne är min Son, den Utvalde, lyssna till honom!”  (Luk. 9:35)

Om Johannes döparen heter det: ”Hör rösten av en som ropar i öknen..” (Matt. 3:3)

Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst.” (Joh. 18:37)

Jag har stannat upp inför detta.

Det handlar om att lyssna till Kristi röst (Upp 3:20) .

Lyssna till Rösten, inte bara till orden!

Det innebär att lyssna till Ordet, för Ordet bär Rösten.

Kristus talar genom det Han har talat.

Henrik

Beskedet om att Helsingfors kyrkliga samfällighet har för avsikt att strypa missionsunderstödet till några av kyrkans missionsorganisationer gjorde mig verkligt sorgsen.

Den konsekventa hatpropaganda, som olika massmedier sått ut ackompanjerade av samfällighetens egen tidning, Kirkko ja kaupunki , har burit frukt. Såvitt jag kan minnas är det just tidningens chefredaktör som börjat med hotelserna att med pengar tvinga de inomkyrkliga väckelserörelserna till ”lydnad”.

Det som i praktiken drabbas när missionsmedel tas bort, är att arbete bland kvinnor och barn, HIV-sjuka, barnhem osv hotas av nedläggning, åtminstone av nedskärningar. Detta är ingen verbal fint, det kan var och en förvissa sig om.

Att det dessutom handlar om en markering mot klassisk mission, förkunnelse av evangelium bland dem som inte har mött Kristus, gör saken direkt avslöjande.

Nu måste kyrkfolket reagera!!

Vi, som vill understöda dessa rörelser, är också medlemmar som betalar vår kyrkoskatt. Det finns ingen som helst demokrati i detta, och ingen vidsynthet och tolerans, som man i falsett så ofta talar om.

Dessa beslut har sina rötter i samma röst och har samma adress som Jesu frestelser: fall ner och tillbe mig så ska du få allt detta!

Nu sätter vi vårt hopp till gemensamma kyrkofullmäktige, som skall ta ställning slutgiltigt till hela paketet i november. Hoppas verkligen att det finns så många kristna människor,  att de kan stoppa detta vansinne – för det är just det som allt handlar om.

Det som gör detta ännu mera beklämmande är att man har motiverat nedskärningarna med något som vår kyrkas officiella lära bejakar. Varken en traditionell ämbetsteologi eller ett fasthållande av det heterosexuella äktenskapet är någon heresi. Biskopsmötet har konstaterat att det inte är en heresi, utan ett brott mot kyrkans ordning.

Det är dags för kristna människor att förstå vad klockan är slagen.

Jag tycker dessutom att det finns ett mycket förfärligt drag i hela denna diskussion. Ledningen för våra väckelserörelser har uppträtt artigt, vänligt och sakligt inför alla de påhopp de har utsatts för. De har försökt dämpa opinionerna inom rörelserna, och manat till besinning.

Jag känner personligen ledarna för alla de drabbade rörelserna – och kan inte för mitt liv begripa att något ”kyrkoråd” kan komma med ett förslag som detta! Nu skall frågan beredas på nytt enligt direktiv, som innebär att bara Finska Missionssällskapet, Finska bibelsällskapet och Kyrkans utlandshjälp får bidrag. Därmed skall understödet till Folkmissionen, Såningsmannen och Budbärarna (radiomission) tas bort (kanske sker detta successivt, men dock). Finska Evangelieföreningen (SLEY) och Svenska Lutherska Evangelieförningen i Finland (SLEF) har redan tidigare drabbats.

Samtidigt diskuteras i Helsingfors om man borde öppna kyrkans utrymmen för muslimer! (Jag tror att muslimer är de första som förstår att kyrkans lokaliteter borde reserveras för kristen verksamhet).

Var ska detta sluta?

Fall ner och tillbe mig, så ska du få allt detta.

Den rösten känner vi. Och den vill vi inte lyssna på!

Henrik