Hör hur fågelropen höjs!
Hav och strand sig gläder.
Se, hur mark och träd tar
på sina sommarkläder.
Genom tjäle, köld och död
Tränger solens eld och glöd.
Det är påsk på jorden.
A. Frostensson (psalm 536 v. 2)
En glad och välsignad påskhelg önskas alla läsare!
Henrik
En av huvudstadsregionens många påskföreställningar, ett påskdrama, heter Nordsjös frälsare. Det har inte något egentligt religiös budskap, det är ”avskalat”, utan handlar om hur ”Jesus”, en ung kvinna, kommer till Nordsjö.
En ung kvinna, ”Jesus”, angriper marknadssamhället och förälskar sig i en annan kvinna.
På frågan vad “Jesus” frälsar från, svarar regissören och manusförfattaren, pastor Kai Sadinmaa: från “skenhelighet till en kristlighet som smakar liv”. Helsingfors kyrkliga samfällighet har producerat denna pjäs.
Pjäsens “Jesus” sparar inte på svärord. Den har ingen happy end, det skulle inte passa i ett påskdrama!
”Det centrala i Jesu verksamhet var kritiken av tempelkulten. Han var en farlig person”, säger pastor Sadinmaa.
Nå, varje tänkande läsare förstår ju att detta ingenting har med kristendom eller med påsken att göra. Det är ofattbart att Helsingfors kyrkliga samfällighet producerar sådant! Men ingenting överraskar längre.
Men Via crucis, det traditionella påskdramat på Helsingfors’ gator, som bygger på Nya testamentets framställning av händelserna, sågs detta år av drygt 15 000 personer. Jag talade för ca en månad sedan med regissören för detta påskdrama och han önskade att troende kristna skulle ställa upp i de olika rollerna.
– Nog syns det ändå om du tror, sade han.
I radion hörde jag några ungdomar göra sig lustiga över Jesu död och förundra sig över att det nu skall firas.
Sorgligt, tänker jag, men ansvaret faller i hög grad på oss kristna och på vår kyrka. Har dagens människa förstått vad evangeliet handlar om?
Eller har det blivit som för konfirmander i Sverige (någon intervju): man trodde på fullt allvar att ”Golgata” var en tandkräm..
Nu pågår ju tävlingar i kyrkliga sammanhang att kunna röra sig så långt borta från traditionell och klassisk kristendom som möjligt. Är det märkligt att bilden av Jesus blir oklar och förvirrande?
I gårdagens Helsingin sanomat presenterades en ”modern” bild av Jesus: en jesusgestalt, med ett manligt ansikte och en naken kvinnas kropp. Vad annars?
När vi kommer till den situatonen, som nu råder, att kyrkan själv är med om att sprida falska uppfattningar om Jesus, tycker jag att vi verkligen är kontraproduktiva.
Vilken uppgift har vi inte!! Vi måste ut på gator och gränder. Vi skall söka upp dem som inte kommer. För vi har en nyhet att berätta, en nyhet som är livsavgörande.
De olika ”jesusgestalter” som framställs i originalitetens och konstens namn kan inte hjälpa någon. En annan Jesus än Bibelns Jesus har ingenting att ge oss.
Om Jesus från Nasaret, Bibelns Jesus, heter det:
”Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid och genom hans sår blir vi helade.” Jes. 53.
Henrik