En för alla, alla för en

Orden en för alla, alla för en är en devis som passar synnerligen väl in på en kristen.

Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem. 2 Kor. 5:15

Han dog för alla (en för alla), för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom (alla för en).

Orden handlar om solidaritet och sammanhållning. Så ofta försöker man lösa upp detta, och handla enligt en annan devis: divide et impera, söndra och härska!

Det börjar ofta i andliga sammanhang med ett angrepp på gemenskapen. En isolering, som leder till splittring, till bristande gemenskap, föregår ofta slutskedet härskandet.

Det finns på nätet en märklig video om en buffelhjord, som blev angripen av lejonen. Man ser helt tydligt hur lejonen först lyckades isolera ett djur, som flera lejon sedan angrep.

Det försvarslösa djuret försökte i dödsångest kämpa emot lejonen och flydde (med lejonen fasthängande i kroppen) ner i vattnet för att försöka förmå lejonen att släppa sitt grepp.

När lejonen såg ut att segra, blev det stackars djuret ytterligare angripet av en krokodil. Lejonen drog upp djuret på land, korkodilen försökte dra ner djuret i vattnet och lejonen vann till sist – men bara för en kort tid.

Hjorden hade samlat sig på nytt, och gick i samlad trupp till angrepp. Man ser hur en ledande buffel stångar ett av de ledande lejonen så att lejonet flyger. Efter en liten stund tar lejonen till flykten, och det angripna djuret sällar sig igen till hjorden…

För mig har denna video blivit en lektion i hur den onde attackerar. All ondska, också sådan som vi människor kan utöva mot andra, har samma koncept. Först isolera, gemenskapen söndras, sedan angrepp på en som kommit lite ifrån andra, sedan eliminering.

Därför är det oerhört viktigt att vi kristna i alla andlig kamp står samman. Först och främst med Jesus, trons hövding och fullomnare. Men sedan också med varandra. En för alla och alla för En.

Jag tror att det är viktigt att tillämpa denna princip på alla konflikter. Inte så, att vi som förriga gubben som skulle citera Bibeln och sade att” Gud är god som låter det regna både över onda och över oss.”

Ingen av oss står utanför. Ondskan har inte sin rötter, men nog sina redskap i oss människor.

Det går inte att förenkla olika strider, men nog finns det anknytningspunkter, även om man alltid måste komma ihåg att vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Ef. 6:12

Men i allt som är en rätt och kristlig kamp skall vi bevara solidariteten och sammanhållningen. Blir någon angripen, skall vi alla vara solidariska.

En mycket nedstämd teol. mag. kontakte mig häromdan. Han är en av dem som har en traditionell ämbetssyn, som har samvetsbetänkligheter. Han får inget arbete annat än om han säljer sitt samvete. Jag får en stark upplevelse av orättvisa och ondska när jag konfronteras med hans liv. Och en stark känsla av bristande solidaritet. Vad kan jag göra för honom?

I all andlig kamp, måste vi minnas att vi är kallade att leva så att vi inte utmanar varandra eller andra. Allt lidande är inte ett lidande för Kristus, det kan vara vår egen synd och ondska som drabbar oss.

Men jag tror också att det finns sådant idag som drabbar oss just därför att vi vill hålla fast vid Guds Ord.

Solidariteten och sammanhållningen måste ha en fixpunkt, gemenskapen en grund. Och en Herre och Herde. Till denna gemenskap måste alla de vara kallade, som Jesus har dött för, och som följa Honom och leva för Honom.

Se på denna märkliga lektion. Så är det. Kanske kan det vara hälsosamt att fråga sig var man själv är.

http://www.youtube.com/watch?v=LU8DDYz68kM

En för alla!

Alla för En!

Henrik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.