Korsfäst, korsfäst!

Under Stilla veckan går tankarna på ett speciellt sätt till händelserna inför den första påsken.

Då hände något som aldrig kommer att upprepas, och som aldrig behöver upprepas. Jesu lidande och död är unika händelser, det skedde en gång för alla.

Det är viktigt att betona det historiskt trovärdiga i det kristna evangeliet. Man kan inte säga ”Jesus har dött för dina synder, och för mina, om man inte kan säga Jesus har dött.

Men det finns också mycket från den första påsken som man känner igen.

En av de röster som ljöd starkast den första påsken är åklagarens röst.

Min gamle morfar sade en gång att både Gud och djävulen anklagar oss för synden. Men skillnaden mellan Guds röst och djävulens röst är att Guds Helige Ande pekar på en lösning, på att Jesus är försoningen för allas synder, medan djävulens anklagelse är utan hopp.

Djävulen ger som enda alternativ det svarta mörkret, den bottenlösa ångesten, natten, ensamheten. Guds svar är den som tror på Honom som gör den ogudaktige rättfärdig….

Detta är min hälsning till alla anklagade människor. En del människors liv synas skoningslöst i massmedia, andras synder kommer inte fram nu.

Somliga människors synder ligga i öppen dag och komma i förväg fram till dom; andras åter komma först efteråt fram.
1 Tim. 5:24

Detta skall inte uppfattas som ett försvar för det som entydigt är fel. ”Män skyddar män” – ibland ett sorgligt faktum, men det är inte fallet här.

När någon människa bär en annan till galgen är det skäl att minnas att det finns En som ser allt, som vet allt om vad som varit och hur det är bortom varje kamera, varje mikrofon och varje nyhetsjagande redaktör. Också då när ingen ser, när ingen vet, då vet Gud.

Det är en legitim sak att bevaka den offentliga makten. Men avsikten skall vara att man skall kunna rätta till orättfärdigheter, förändra sådant som är fel, i detta ords alla dimensioner.

Avsikten får inte vara att någon människa skall sluta hoppas, och mista sin livslust.

De senaste åren har olika hackkycklingar lyfts fram. De utgör trots allt ett urval av all ondska som finns och är känd. Slutresultatet kan vara att det inte finns någon proportion mellan gärningar och dess följder.

Stilla veckans korsfäst, korsfäst kan inte i samma mening överföras på någon annan. Detta ”mörkrets koncentrat” gällde Jesus, och i denna mening endast Jesus. Och orsaken var se Guds Lamm, som borttager världens synd.

Men mörkrets rop idag och den dagen är släkt. Dessa rop har samma källa.

Men det befriande beskedet för oss alla som på olika och liknande sätt misslyckats, fallit, syndat, är det viktigt att tänka på att också det mörkaste åklagarropet mot Jesus måste tjäna Guds syften. Den största ondska blev i Guds frälsningsplan den största välsignelsen.

För många år sedan berättade en av biskop Festo Kivengeres medarbetare om hur han före han blev en kristen hade stulit böcker från ett bibliotek. När han sedan kom till tro, gick han till polisen och anmälde sig själv. Rättegång följde. Domaren frågade honom vem som hade arresterat honom.

– I was arrested by the Holy Spirit, sade mannen sanningsenligt.

– Om du har blivit arresterad av den Helige Ande, vem är då jag att jag dömer dig, sade domaren och lät mannen gå.

Gå och synda icke härefter, sade Jesus åt en människa en gång. En som stannade hos Domaren och blev benådad.

Detta är påskens budskap. Låt oss försöka vara noga med vårt liv, medvetna om att Gud ser allt, också då när vi tror att vi lever utanför all uppmärksamhet och bevakning. Det är skäl att låta heligheten komma till heders igen i vårt samhälle. Det är viktigt att hålla fast vid den livsviktiga distinktionen rätt och orätt. Och inför detta har en del av oss kanske större ansvar än andra.

Kanske finns det en och annan ibland oss som behöver påminnas om orden: såsom Herren har förlåtit eder, så skall också Ni förlåta.

Och kanske finns det någon som behöver få uppmaningen att kunna förlåta sig själv, om och när Kristus har förlåtit.

Syndernas förlåtelse är inte detsamma som syndernas tillåtelse.

Låt oss hålla fast vid barmhärtigheten, den barmhärtighet som inte leder bort från Jesus, utan till Jesus och ett nytt liv.

Henrik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.