En väl bevarad hemlighet? -rättad version

Michael Green skriver i en av sina böcker om en kommunistisk talare i Östeuropa som hade hållit ett långt föredrag, som skulle övertyga åhörarna om att Gud inte fanns, att Jesus Kristus inte var någon verklig person. Han anförde många övertygande argument och åhörarna satt tysta.

En av åhörarna frågade sedan om han får kommentera föredraget.
– Ni får tio minuter, sade föredragshållaren som själv hållit på mycket länge.
– Jag behöver bara 10 sekunder sade mannen.

Så vände han sig mot åhörarna och ropade: Christos voskres! Kristus är uppstånden!
Och ögonblickligen ropade alla: Voistinu voskres! Han är sannerligen uppstånden!

Det är den bekännelsen, som vilar i den historiska händelsen den första påskmorgonen. Och det är den hälsningen som skall ropas ut också i vår tid.

Alister McGrath, en av världens mest kända nulevande apologeter, själv f.d. ateist, berättar hur han för en ung dam försökte förklara vad det betyder att HERREN är min herde. Hon var mycket intresserad av kristaller, som hon dyrkade.

Han berättar att han blev mycket förbluffad över hennes reaktion. Hon sade att hon aldrig hade hört om att man kunde tro på en personlig Gud. Och så tillade han: det var sorgligt att höra, för det säger också något om oss kristna – att det i dag finns så många människor som aldrig har hört om Jesus, om påskens stora livsavgörande händelser.

”Having met someone with an interest in crystals, I explained to her how I knew God to be my protector and guide, and I explored with her the image of God as shepherd (Ps. 23:1). She was fascinated by the idea of a personal God, as opposed to the impersonal forces she associated with her crystals. What was particularly worrisome was that this way of thinking was new to her. We have a lot of explaining to do, don’t we?”

Petrus skriver: “Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp.”

Känner dina och mina vänner till detta hopp?
I det kommunistiska östeuropa, visste man detta trots att det var svårt att få sprida Nyheten framom andra. Men i vårt samhälle, där vi ännu har frihet att verka, är det många som inte längre vet ens det allra väsentligaste om kristen tro.

Är hemligheten alltför väl bevarad?
Och framför allt: kan vi göra något åt det? NU!

Henrik

P.S. Jag har fått frågan i vilken bok Ravi Zacharias skriver detta som jag läste för bara några dagar sen. Jag har ganska många böcker och jobbar med vissa saker, så jag kan ha konsulterat ngn annan också. Det kan hända att det var någon annan bok och författare. Nu hittar jag det i alla fall inte! Så tillsvidare måste jag be eventuella läsare av detta inslag att veta att det kan hända att det var någon annan, f.d. ateist, som har skrivit det. Beklagar! Om någon hittar citatet eller känner igen det, så skriv gärna en kommentar. (13.04.2009)
NY KOMMENTAR: nu har jag hittat hänvisningen: Ravi Zacharias’ bok Beyond Opinion, nere på sid. 24. Men trots att Ravi Zacharias är huvudförfattaren till boken, ingick denna hänvisning i en artikel av prof. Alister McGrath (känd för sina debatter med sin professorskollega Richard Dawkins). I texten ovan har nu Ravi Zacharias’ namn utbytts mot Alister McGraths. Rätt skall vara rätt. En liten tröst för mig är dock att det var i Ravi Zacharias’ bok.. Både Zacharias och McGrath har varit ateister innan de kom till tro på Jesus Kristus. Boken rekommenderas för övrigt varmt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *