Kyrkomötet

Så är jag på slutrakan när det gäller kyrkomötet. 28 1/2 år, från våren 1983 till hösten 2011… På ett sätt litet vemodigt, men egentligen har vemodigheten inte inställt sig ännu åtminstone.

Idag hade vi besök av kyrkoministern, inrikesminister Päivi Räsänen. Hon talade om religionsfriheten, om vikten av att se dess viktigare sida, den positiva religionsfriheten, dvs rätten för var och en att utöva sin tro (eller naturligtvis låta bli också, om man så vill). Den är först och främst en frihet till  religion, inte primärt en frihet från religion.

Hon betonade också vikten av att inte diskriminera någon och bad kyrkan att också tittå inåt, hur man behandlar t.ex. väckelserörelserna, något som kanske alla biskopar inte uppskattade (?)

Hon nämnde också, att de kristna är den religion som mest förföljs, varje dag dör hundratals kristna för sin tro.

Tänkvärda ord!

Jag kunde inte undgå att tänka att Päivi, som för ett år sen var ”kyrkans fiende nr 1”, orsaken till nästan allt ont som skedde med kyrkan (massutskrivningar mm) nu stod där och talade till biskopar och ombud vid kyrkomötet.

 

Det var något av ”min vän, stig högre upp” över det hela!

 

I Konstitutionsutskottet, där Helene och jag sitter, behandlade vi diakonatet, den verkliga långköraren, som jag upplever att teologiskt inte är färdig nu. Jag vill inte sätta mig på tvären, även om betänkandet har stora problem. Konstitutionsutskottet gav utlåtande till lagutskottet, men problemet är nog att diakonatet (diakoniarbetare och ungdomsledare i detta skede) varken är en del av kyrkans ämbete (präst, biskop), men ett ”ämbete” (ordo) i alla fall ”i nära anslutning till prästämbetet.

Vid dagens plenum fick vi en inblick i kyrkans budget, kyrkans ekonomi och verksamhetsplan. Det är klart att hårda tider väntar. Kanske inte ens allt sades?? Redan underhåll av kyrkor och andra fastigheter kommer att bli mycket dyrt.

 

Kipa (kyrkans servicecentral som ”HeTa” nu heter) kör igång och tanken är att det ska ske med stark uppbackning från centralförvaltningens sida.

Det egentliga samtalet missade jag, eftersom jag besökte SLEF:s ungdomssamling på ”Trädis” på kvällen. Mycket härliga ungdomar, hoppas någon fick något, jag var nog ganska trött och mosig (och kanske mossig också).

Kyrkomötet fortsätter. Läs också andras bloggar, åtminstone Helene skriver, tror jag.

 

Hälsn fr Åbo

 

Henrik