Transgender, samkönat och sexuella inriktningar

Dr Robert Gagnon, Associate Professor of New Testament vid Pittsburgh Theological Seminary, är definitivt en av de teologer som mest allsidigt och objektivt satt sig in diskussionerna om homosexualitet och med hela queer- ideologin.

T.o.m. den finländske professorn Martti Nissinen, som förhåller sig positivt till praktiserad homosexualitet, ger Gagnon erkännande för att ha skrivit den grundligaste studien om The Bible and Homosexual Practice.

Han bemöter övertygande de vanliga argument som framförs här i våra inhemska diskussioner, typ (1) homosexualitet är medfödd, (2) den typ av homosexualitet som Bibeln fördömer är en annan typ än den vi känner igen, (3) Bibelns sexualitet handlade om våldsrelaterad och utnyttjande homosexualitet, såsom pedofili, pederasti och andra förhållanden där den svagare parten på olika sätt var underställd utövaren/utnyttjaren.

Han bemöter också argument som hävdar att Bibeln tiger om modern homosexualitet som en etisk relation mellan samtyckande vuxna. Vidare säger Bibeln inte något om transgender, heter det.

Robert Gagnon visar nog att dessa teser inte alls är hållbara i diskussionen. Lika litet som att göra en åtskillnad mellan vad den historiske Jesus sade och vad hans apostlar sade.

Jesus bad som känt sina apostlar att de skulle döpa och lära, dvs alla de bud som jag har befallt er. När apostlarna gjorde det, kritiserar man dem för att inte göra det som Jesus ville att de skulle göra och säga!

Robert Gagnon besvarar på sin hemsida flera av de nya argumenten mot LBGT-ideologin.

Det är bara att läsa, studera och sätta sig in i ämnet.

Men det är skäl att minnas att detta är den teologiska argumentationen. Det finns också något som man kunde kalla en relationsrelaterad infallsvinkel, dvs att behandla alla människor med respekt, att älska sin medmänniska ”i vilka kläder hon än kommer emot”. Så gjorde Jesus och det är en utmaning för oss kristna att älska och kunna bemöta både flyktingar, etniska minoriteter och sexuella minoriteter och många andra.

Men detta relationsrelaterade perspektiv innebär inte att man som kristen kan godkänna allt beteende. I dagens nyhetssändningar berättades det om en 68 årig amerikansk man som gift sig med en 24 årig kvinna, som efter tre månaders äktenskap visade sig vara hans barnbarn! Hon har meddelat att de kommer att fortsätta därför ”att de älskar varann”.

Alla formella kriterier (kön, antal, släktförhållande, ålder, art, förutsättningen att den andra parten är vid liv osv) är ifrågasatta idag. Gruppäktenskap, olika former av polyamorösa förhållanden, syskonäktenskap eller incest i ngn form, pedofili,äktenskap med djur tom i vissa kulturer osv finns idag. Kraven på flera officiella partners har framför av politiska organisationer i också i våra nordiska länder.

En ung teatergrupp erbjuder en satsning på 4-7 åringar (i Svensk-Finland), som ska ställas inför diskussion om kön, om alternativa familjer, om vad som är normalt och traditionella värden osv. 4-7 åriga barn.

”Äktenskapet skall hållas i ära bland alla och äkta säng bevaras obesmittad.” Hebr 13:4.

Jag ska i ett kommande nummer av tidskriften Kristet perspektiv försöka redogöra för de teologiska argumenten för det traditionella äktenskapet, men jag väntar på biskopens kommande bok, som torde utkomma till bokmässan i år. Detta för att få en mera allsidig och aktuell diskussion i ämnet (tillagt 06.10 kl. 10).

I gårdagens Hbl (5.10.2016) fanns en ”nyhet” som såvitt jag kunde se i huvudsak baserade sig på Monika Pensars uppfattning om föreningen Äkta äktenskap. Den organisationen sägs samarbeta med hatorganisationer i USA och även med grupper i Europa.

Det ger ett beklämmande intryck på mig att vår största svenskspråkiga tidning på så lösa grunder gör en stort upplagd nyhet. Man försöker visserligen para den med att intervjua en informationssekreterare inom föreningen, men den biten är nog svag jämför med de påståenden som slungas ut. Äkta äktenskap är nog ingen hatorganisation. Inte heller samarbetar de mig veterligen med nynazister.

Nyhetsuppläggningen visar på ett typiskt fenomen. Man kallar den för rasism, och undrar varför man diskriminerar homosexuella personer. Satsen början innehåller en ideologi, en -ism, satsens andra del handlar om personer. Det är faktiskt demagogiskt, tycker jag.

Man kan ta avstånd från en ideologi (också nazism skymtar fram, det säljer ju bra) utan att förhålla sig ovänligt till människor, inklusive sådana som har en ideologi som man inte delar. Att älska och högakta sin nästa förutsätter inte gemensamma åsikter.

Det finns alltså ett relationsrelaterat perspektiv med i alla etiska diskussioner. Vi lever i en tid som påstås vara mycket tolerant. Men toleransen tar ofta slut på nolltid om man konfronteras med personer som inte accepterar ens ideologi.

Nu behöver vi en saklig diskussion, där det enda motargumentet inte kan vara att han eller hon har inte samma åsikt som vi.

Viktigare för Hbl:s läsare än vilka grupper som retar vem, skulle vara att fördjupa sig i argumentationen för och emot t.ex. samkönade äktenskap.

Varje medlem i Regnbågsankan har en far och en mor. Det gäller oss alla. Det borde inte vara så svårt att förstå dem som talar om det traditionella äktenskapet.
Om vi har fått leva med vår far eller mor är en betydligt mera svårhanterat sak. Men det ska vara den konkreta målsättningen. Äktenskapet mellan man och kvinna är heligt, det får inte kränkas. Och här har nog den heterosexuella majoriteten betydligt mera att reda upp än den homosexuella minoriteten: otroheten, själviskhet, att leva som gift även om man inte är det, eller att leva som ogift även om man är gift.

De beslut som vår kyrka nu fattar kan helt enkelt inte betyda att man säljer bort den ena klassiska kristna läran efter den andra, och accepterar för den kristna kyrkan helt främmande synsätt. Därefter säger man att det inte splittrar eller hotar kyrkan, om vi bara lär oss att respektera varandra!

Nu tror jag att vårt folk och vår kultur, för att inte säga vår kyrka, står inför avgörande, och, vid fel beslut, irreparabla följder av det val man går in för. Det är katastrofalt om våra biskopar (en del av dem) går i spetsen för en sådan utveckling.

Jag tvekar inte att säga att det inte är sådana herdar som vår kyrka behöver.

Henrik

https://stream.org/memo-to-the-washington-post-the-bible-does-reject-transgender-behavior/

Om Henrik Perret

Teolog, prost, bibellärare. Gift med Anki, far till fyra söner, 9+1 barnbarn. The Lord bless them and keep them!
Det här inlägget postades i äktenskap och etik, kyrka och teologi, kyrkan. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Transgender, samkönat och sexuella inriktningar

  1. Henrik Perret skriver:

    En sammanfattning av den debatt, som förts i Facebook. Det är bevisligen svårt att diskutera känsliga frågor, för man talar så lätt förbi varann. Ord kan verka sårande och kränkande, också sådana som inte var avsedda att bli det.
    Andra ord var sårande och kränkande, och det var deras avsikt, vilket inte är svårt att se. Också jag har blivit sårad av vissa kränkande kommentarer, med vilka jag inte avser kommentarer där man gett uttryck för en annan syn.
    Det vi INTE diskuterat är hur var och en vill leva, vad folk ”gör i sovrummet”, eller ngt annat rum. Eller vilka som gör det – och vad de gör.

    Vi har heller inte, inte jag alltså heller, levt med föreställningen att man med lagar och förbud kan åstadkomma någon eftersträvad kärleksrelation.

    Jag har önskat belysa i detta ”måste -klimat”, att den kristna synen på äktenskapet alltid har varit det monogama, heterosexuella förhållandet mellan en man och en kvinna. Det är i linje med naturen, enligt Paulus, för varje människa har en far och en mor (också de som inte vet vem deras far, eller mor, är). Detta vill vi hedra och respektera.

    Jag vill inte vara någons förmyndare. Var och en lever sitt liv inför Guds ansikte, och vi ska alla svara för vårt liv en dag, också jag.

    Om man talar om etiska synsätt där en kristen livsstil skiljer sig från andra synsätt, påstår man inte att andra människor är dåliga. Ofta är vi kristna de som mest behöver Guds förlåtelse och hjälp, kanske är det bl.a det som drivit många till att söka Guds nåd och hjälp.

    De bibliska texterna kan inte tolkas hur som helst. Den som är kristen försöker förstå dem, för NT:s del Rom 1, 1 Kor 6, 1 Tim 1, 1 Tess 4 m.fl.

    Vi har kommit så långt för att inte säga lågt, att man inte längre får säga ut det som var och en kan läsa i Bibeln. Det blir en hatkultur, vilket vi har kunnat se här.

    Vi är satta att älska och högakta alla människor, också dem som vi är oeniga med.

    I dagens värld definieras äktenskapet på ett konstruktivistiskt sätt. Detta är -ismen, bl.a, plus den ideologi som HBLQT -ideologin tydligt bygger på.

    Till barnens primära rättigheter hör att få växa upp med sina biologiska föräldrar. I alla sammanhang är detta inte möjligt, men det är bl.a en av äktenskapets centrala målsättningar.

    Nu avslutar jag för denna gång diskussionen, åtminstone för min del. Jag ber om förlåtelse för ovisa uttryck och formuleringar som har lett några av er till ganska vulgära reaktioner på grund av synsätt som jag inte känner igen som mina.

    Jag har många vänner, eller hade åtminstone, de som inte tycker att jag får säga detta och ha sådana åsikter kan gärna defrienda sig. Nu har ni tillfälle! (Detta sistnämnda gäller vänner på Facebook, HP:s anmärka 07.10).

    Jag tänker inte i framtiden låta all dynga florera här, den som inte vill formulera sig sakligt kan söka sig till ngt annat forum. Jag vill diskutera seriöst.

    Jag tror att vi står inför stora beslut som har följder som vi kommer att se efter ngn generation.

    Med dessa rader sätter jag punkt. I nya trådar kan vi återkomma till båda det ena och det andra.

    med vänlig hälsning i natten, efter en dålig diskussion och en ganska dålig fotbollsmatch.

    Henrik

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *