Sången

2.10.2010

Jag var idag med om en fin fest: Luther-stiftelsen vigde fyra unga män till präster. Det var biskop Matti Väisänens första prästvigning.

Det finns mycket som man kunde anteckna en dag som denna. Men överst på min lista finns sången.

Församlingssången

Det var säkert en del folk från Bedjarrörelsen på plats, så stark och mäktig var sången. Man fick nästan en känsla av att församlingen inte bara sjöng, utan sjöng ut. Det var som om en instängd sång äntligen fick utrymme. I tro under himmelens skyar (på finska förstås) och många andra kända psalmer.

Körsången

Kören har utvecklats, jag minns den från biskopsvigningen – också då var det fin musik. Men idag var den ännu mera homogen och fin. Unga, klara röster, och inga slit- och slängvisor!

Men också en annan sång..

I Bibeln talas det ofta om ”den nya sången”. Sjung till HERRENs ära en ny sång, sjunger psalmisten. Och i Upp. 14 berättas det om en ny sång, som ingen kunde lära sig utom de etthundrafyrtiofyra tusen, som är friköpta från jorden.

Så synd att inga andra biskopar än Missionsprovinsens tre biskopar Matti Väisänen, och Missionsprovinsens Roland Gustavsson och Göran Beijer, var där. Jag skriver inte detta med ironi. Jag vet naturligtvis att man aktar sig för dylika tillfällen, men det är synd. För jag tror att biskoparna skulle behöva se och höra. På något sätt tror man att livet kan stoppas. Luther-stiftelsen har i alla fall visat på en väg, de har visat att monopolsituationen är bruten.

Jag ska sent glömma de nyordinerade prästernas leenden, den glädje de utstrålade när de vände sig mot församlingen efter ordinationen.  Också det skulle jag ha unnat våra biskopar att se.

Vi har nämligen hamnat i en situation där unga män med kallelse att tjäna Kristi hjord inte har sådana möjligheter som jag själv hade en gång för länge, länge sen.

Nu skulle det behövas besinning. Vart är vi på väg?

Kristus blir dock på det ena eller andra sättet förkunnad, skrev Paulus en dag.

Jag tror att denna rörelse inte skall drivas ut ur kyrkan, utan snarare in i kyrkan.

Jag önskar alla nya präster Guds välsignelse med 1 Tess. 5:24.

Sången om Kristus skall aldrig få tystna, aldrig få dö på vår jord!

Henrik

P.S. Språkligt lätt friserad kl 23.

av | Kategorier: Kyrkan, Päivi Räsänen |
Gillade du det här inlägget? Prenumerera på det fulla RSS-flödet

4 kommentarer hittills | Kommentera!

  1. Arne Olsson
    2.10.2010 at 20:07 #

    Lovad vare HERREN för att Hans verk fortsätter.
    Vilket ämne till lovsång, att Gud kallar män att vara herdar för Hans församling och Kyrka också i denna tid.

    Tack, Henrik, för din skildring av högtiden. Den hjälpte mig att inse hur stor denna dag var för de fyra, för dem som kunde vara med och för Guds folk i Norden.

    +Arne

  2. Henrik Perret
    5.10.2010 at 09:02 #

    Tack för hälsningen! Tack också för vad Du gjort för oss här i Finland! Herren välsigne och bevare oss alla!

    Henrik

  3. Martti Vaahtoranta
    7.10.2010 at 16:23 #

    Käre Henrik,

    med min bristfulla svenska vill även jag tacka utom Herren också Dig för Din skildring över vår stora fest! Herres folk känner till den Gode Herdens röst!

    Martti Vaahtoranta

  4. Andreas Holmberg
    12.10.2010 at 19:05 #

    För ännu mera kristen sång, se gärna http://www.psalmboken.blogspot.com