Hör rösten av en som ropar i öknen

Det har gått femtio år sedan Osmo Tiililä skrev ut sig ur kyrkan. För yngre läsare kan det vara skäl att säga att Osmo Tiililä var professor i dogmatik i Helsingfors universitet. När professorn i troslära lämnade kyrkan, väckte det mycket uppmärksamhet. Tiililä lämnade kyrkan på Luthers födelsedag, den 10 november (1962). Han har kommenterat detta bl.a i sin bok Mitt liv och min bok (1973) med orden: ”Jag lämnade inte kyrkan för att motsätta mig den, utan för att genom min protest hjälpa den”.

Tiililä sade före sin död (1972):

”Min tysta bön under många år har varit, att Gud, som är god och allsmäktig, ännu skulle ge kyrkan nya tider av väckelse, så att kyrkan skulle koncentrera sig på sitt egentliga uppdrag att förkunna evangelium till människornas eviga salighet. Endast vår Herres kors och uppståndelse samt upphöjelse och på samma gång den Helige Andes närvaro —-  är grunden för kyrkans arbete och människornas enda hopp.” (citerat enl. Uusi Tie 07.12.2012).

I nästa nr av Kristet perspektiv, som utkommer inom ett par veckor, har vi publicerat Osmo Tiililäs tal vid kyrkfolkets väckelsedagar i Mässhallen i Helsingfors (1962).

Osmo Tiililäs röst var profetisk. Han var en Guds tjänare som ville väcka vår kyrka till bättring. Han blev i många avseenden en ensam man. Han uppmanade också människor att inte följa hans exempel.

Vad skulle Osmo Tiililä säga idag?

Henrik 

8 svar på ”Hör rösten av en som ropar i öknen”

  1. Tiililäs broder TD, FD Uuras Saarnivaara uppmanade att inte följa hans exempel. Att gå eller inte gå är frågan. Ola Byfält

  2. Tiililä sade uttryckligen själv att han inte ber andra följa hans exempel, Tiililä hoppades att ett under skulle ske.
    Jag läste för övrigt Kyrka och Folk idag och där finns samma (vemodiga) tankegångar i Håkan Sunnlidens kommentarer. Han talar om ett ”avtryck” i kyrkomötet mm och konstaterar att frågor är avgjorda redan före de kommer upp behandling i kyrkomötet.

    Ja, vi upplever nog nu förnedringens tider.

    Men mycket beror på vad vi fokuserar. Ser vi på människor är det inte mycket att vänta, men ser vi på Herren vet vi att Han håller allt i sin hand. Därför är den stora frågan inte hur många som lämnar kyrkan, utan om Herren gör det – då är det nog inte skäl att stanna!

    På många håll ljuder evangeliet fortfarande, och det sker både utanför och innanför vår kyrkas regi. Evangeliet blir på det ena eller andra sättet förkunnat.

    Henrik

  3. Ja, det är sant. Förlåt mig Henrik, men jag vill lusa ner din blogg med några ord ännu.
    Hur Mår Kyrkan? frågade du i det som blev en rekordlång tråd och då också jag uttryckte meningar där så vill jag återknyta till bland annat det att förlåtna synder gärna får vara glömda,gömda och förlåtna både för bröderna och världen men i min ensamhet när jag begrundat min tid som teolog och präst i ev.luthkyrkan i finland så iakktog jag ett fenomen som jag förundrade mig över,ett fenomen som jag själv noog har inom mig; Det att synder som man berättat om för att visa hur avskyvärda de är ändå av kolleger kastas efter bekännaren tillika med medelklassiga stickord om teologen-lärjungens sorgliga ställning förrän man också upprättats till att få tjäna. Ävenså har jag när jag i Ordets tjänst talat om andras icke ångrade eller avslutade offentliga synder får sig skrivet på näsan av en av de käraste från hemstaden som själv fått tjäna vid avlösningen: ung.( ”har du råd att säga ngt om andra” ”värst vad du vill röra och föra i andras synder+++? Nu säger jag själv: som VDM är det min skyldighet att häva upp min röst och förkunna för Jakobs hus deras synder- Alltså kyrkan och församlingen mår dåligt här också men jag sörjer inte++++ Inte är Petrus och Paulus synder heller glömda, inte är vi på något sett förmera än dom. Jag vill inte bråka nu eller söndra något…. jag är bara så ledsen++++

  4. Jag kom att tänka på berättelsen om när Abraham ”förhandlade” med Gud om Sodom.
    ”Skall du verkligen förinta den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige”.
    Tio rättfärdiga skulle ha räckt.
    Jag vill fortsätta att arbeta, sprida evangeliet med musik och be i och för FELK tills jag får klara besked av Herren att nu är det dags att gå. Jag har det förvisso lättare än mången annan skribent här eftersom jag inte är präst.

    Håkan

  5. Så säger Herren Kristus Vår Rättfärdighet(Jesus) i den Heliga Skrift(KB 1917):
    Jesaja bok. Kapitel 41 verserna 27 – 29:” Jag är den förste som säger till Sion: ”Se där äro de”, den förste som bringar Jerusalem detta glädjens budskap.” (jag var korsfäst+,¤) ”Jag ser mig om, men här finnes ingen, ingen bland dessa, som kan giva besked; ingen,. som kan giva ett svar på min fråga.Se, de äro allesammans fåfänglighet, deras verk är ett intet, deras beläten vind och tomhet.”
    skrivaren tillägnar nu detta hela fyrtioförsta kapitel och hela Kristenhetens heliga Skrifter i kraft av den Helige Andes Nåd och Jesu Namn till dem som samlas till Frälsning i Andens och Sanningen, en och en bland folken ,och till dem som fått komma tillbaka till det Förlovade Landet. ” Se Människosonen ”nasareén” sitter på Faderns högra sida i det Himmelska Jerusalem och därifrån utgår Lag och evangelium”, – det gäller att be om Nåd och vara skriften lydig, Han som var frestad i allt har tålamod med oss som ju är en rök, en fåfänglighet, om vi övergiver Herren,Herren, Livets Källa…?” Amen, i Faderns och Sonens och den Helige Andes, jesu Namn.

  6. Summan av allt är alltså att vi skall frukta och älska Herren Jesus Kristus Gud och Fadern av allt vårt hjärta, av all vår själ,all vår kraft och allt vårt förstånd så att vi enligt den Heliga Skrift,Guds uppenbarade Ord, och den Tro i Helig Ande som Han en gång för alla givit de till tron avskiljda skulle tjäna Gud och vår Nästa i Ande och Sanning var och en på den plats i världen där Gud ställt oss ….bedjande och arbetande – mottagande och utdelande Lag och Evangelium enligt Skriftens sanningsKärlek tills natten kommer och ingen kan verka. Hosianna,Kyrieeleis,Herra Armahda,Gud förbarma dig och led oss enligt Vägen, Sanningen och Livet bevarande andliga liv som av Nåd är givet.Amen i Jesu Namn!!!?

  7. Varhelst två eller tre är församlade i Jesu Namn, där är Han med och mitt ibland dem.
    Hur oerhört viktigt är det inte att även för den minsta församling och det ensammaste hjärtat att vi skulle hålla oss till Jesu Kristi och apostlarnas Tro och Lära JA, Herrens ord och Bud (Lag och Evangelium) och böja oss och be om att få Guds Nåd och Förlåtelse taga emot och därefter be, predika och Handla i Ande och Sanning: Ty sådana tillbedjare vill Fadern ha.
    Den som föraktar Guds lagar och bud och lär emot dem i strid mot Guds Uppenbarade ord – Till och med deras bön är en styggelse….
    Herren Gud är nära, låt oss nederfalla och Hans Höga Namn åkalla …- i Ande och Sanning efter Skriften, så kan Guds församling bestå, men bekvämt torde det inte alltid bli eller vara. Här levs ej blott i Rosendoft och Harmoniska känslor ty för dem som lever och lär enligt Guds ord är det så här,”jag skall visa dig hur mycket du skall få lida för mitt Namns skull sade Jesus Nasareen till Paulus,
    Läs även Psaltaren t ex psalm 119 vers 157 och hör hur Herren och Bibeln talar rakt in i vår syndighet och till den värld där den onde gör allt för att utrota Sanning, Rätt och Nåd. Tack Gode Gud för att du Ville segra oss troende och världen tillgodo och för att Du uppehåller dina troende nådebarn och din församling. TY därifrån där Ordet talas enligt Skriften går de som inte vill lyda Sanningen bort, var och en till det som är dem kärare än din Nåd och Gemenskap…
    Vi väntar, ber och arbetar, ja, var och en som tror må förbli i Din smörjelse, som ger oss det sant Kristna namnet. Hall-Ellu-Jah. tack Herre Jesus. amen++++ u

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *