Manliga präster
Det talas ofta om ”kvinnliga präster”, men inte så ofta om ”manliga präster”. En av förklaringarna är historisk, kyrkorna har så länge med ”präst” avsett en andlig far i församlingarna, vilket inte är identiskt med, men heller inte utesluter en andlig mor.
En uppenbar synd är att vi som diskuterat ämbetsteologin i kyrkan, så ofta har fastnat för synpunkterendst på kvinnliga präster. Det som för många är ofattbart är att en kvinna som predikar Kristus, som verkligen vill sprida Guds Ord helhjärtat, ”duger inte”, som man säger, men det enda kriteriet för männens del är att de är män. Sedan får de stå för ungefär vad som helst.
”Män får göra vad som helst, för att de är män.”
Det skall utan bortförklaringar sägas att denna inställning är HELT OHÅLLBAR.
Man måste enligt min syn skilja mellan två aspekter på ämbetsfrågan. Den ena frågan gäller ämbetet, den andra förvaltandet av ämbetet. Paradoxalt nog tror också jag att det finns kvinnliga präster som förvaltar ämbetet långt mera bibliskt och kristet än många män. En annan fråga, som jag inte nu behandlar här, är om detta ämbete är det som Bibeln och bekännelseskrifterna avser med kyrkans speciella prästämbete.
Det är dags att bli tydlig. Det är viktigt att se och höra vad en präst står för.
Jag avser inte en allmän misstänklighet mot präster, en vilja att missförstå där det bara finns en chans…
Jag avser att om någon, som ”biskop” Spong, säger att bönen är att lura människor, att helvetet är en lögn, att uppståndelsen är ett falsarium, att nattvarden är kannibalism osv så kan inte detta accepteras i en kyrka, trots ”välstruken biskopsskjorta och gyllene kors” (Rune Imberg).
Det är FÖRSAMLINGEN som i denna mening är kyrkans subjekt. Det är församlingen som skall vaka över oss präster, be för oss och hjälpa oss att förkunna Guds levande Ord. Men det är också församlingen som skall säga stopp när sådant förkunnas som inte är förenligt med biblisk kristendom. Jag avser inte småsaker, inte tolkningsfrågor, inte betoningar.
Jag avser detta: när man avviker från trosbekännelsens positioner, då har man tagit steget ur biblisk kristendom.
Henrik