Han berättade om förfärliga saker som händer i Sri Lanka. Bl.a berättade han om fyra pastorer, som inför sin familjs ögon blivit skjutna. Åtminstone en av dem blev skjuten i munnen.

Det är så fruktansvärt att man inte vill skriva ner sådant. Men det måste ut! NU lever deras familjer i stora flyktingläger, man har tagit allt ifrån dem, t.o.m. deras biblar!

Efteråt började jag fundera på detta – kunde inte sova, när jag tänkte på situationen där.

Mitt i all hemskhet så innehåller dessa grymma händelser ett vittnesbörd, en bekännelse, ett erkännade!!

?????

Nämligen, denna: evangeliet är farligt. Sättet att avrätta pastorn, som sköts i munnen, var en protest mot just förkunnelsen av evangeliet. Hans och Kristi fiender förstod att just detta är livsfarligt. Livsfarligt för djävulen, livsfarligt för otron, livsfarligt för den som säger nej till den Helige Andes röst.

Mitt i all förfärlig grymhet, finns där ett medgivande: evangeliet är en Guds kraft till frälsning.

Deras handlande vittnar minsann inte om en frälsande tro. Men det vittnar om att de förstod kraften – och ur deras synvinkel sett – faran i att evangeliet får förkunnas.

Vi har alla ordern: förkunna evangeliet för hela skapelsen! Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar…!!

Vad gör vi?

Är vi ofarliga kristna, som tiger som muren?

Det kan kosta, men låt oss förkunna, tala, vittna, handla, så att evangeliet blir förkunnat för vårt folk, och alla andra folk!!
För evangeliet är farligt, välsignat farligt!

Guds motståndare tror det. Gör du och jag det?