Två ytterligheter

”Benedict cited what he called two negative extremes at work in the world: secularism, ”pushing religion to the margins to confine it to the private sphere,” and ”fundamentalism, which instead would like to impose (religion) with force on all.” (The New York Times)

Dvs ungefärligen: sekularismen, som vill marginalisera religionen och begränsa den till den privata sfären, och fundamentalismen, som i stället vill tvinga religionen på alla (tom med makt).

Det är uppenbart att dessa tendenser syns överallt i väst. Frågan är om inte vägen heter via sekularism till fundamentalism. Och då talar vi inte om kristendom, utan om något som kunde sammanfattas under begreppet antikristendom.

Benedictus XVI tog i sin nyårspredikan upp förföljelsen av de kristna och fördömde den våldsväg som drabbat många länder och som är riktad speciellt mot kristna. Han uppmanade också kristna att inte resignera eller förlora frimodigheten.

Påven underströk att religiös frihet är grunden för alla mänskliga rättigheter.

Att den religiösa friheten är hotad torde alla människor kunna se. Det blir allt tydligare att den religiösa friheten är selektiv, den gäller inte alla. Och allt tydligare är udden riktad mot kristna.

Henrik

1 tanke på “Två ytterligheter”

  1. Ja, den sista meningen är sann men så har det nästan alltid varit!!!+
    Jag har nyårshälsningar ex cathedra från 1.2.2001 jämte utläggningar, förklaringar och späckat av Bibelsurf som alltid, ty jag är en lycklig”klarögd galning” som på grund av min enkla ställning då som nu enbart skickade en lapp till dåvarande ärkebiskopen så lydande” ”Näin sanoo Herra, annan tälle kansalle 40kk aikaa parannukseen….”
    Samma budskap med tidsangivelsens slutpunkt kring 31.05.2005 rörde sig också i av mig oberoende och för mig personligen okända karismatiska kretsar och vi hade alla gjort misstaget att tolka ”40kk” bokstavligt enligt mänsklig kalender men i Sakarja 11 kan vi få en ledtråd ifall detta om 40 kk är sant: ”Herren min Gud sade till mig, bli en herde för slaktfåren…
    ..när jag inom 1 månad hade förgjort förgjort de tre herdarna (kött,synd och värld) blev jag led vid fåren likasom deras sinne var avogt mot mig….(Jesu tid) … och de vägde upp trettio siklar silver som lön åt mig.(Jesus).
    Alltså kan kanske en ”månad” betyda ca 33.5 år eller ca 3.5 år om vi tänker på jesu uppskattade ålder eller uppskattade verksamhetstid. Då är 40 sådana månader En hemskt lång tid om vi ser hur eländigt det är redan nu om vi tänker på hur politiken och kyrkopolitiken utvecklats från ”märkesåret” 1968(-70) (se Fjellstedt om antikrist) till 2001 och dags dato.
    Härmed Amen till att ingen av dessa ord har orsak att säga Vår Herre kommer inte så snart ty felmarginalen på grund av dröjsmålet i det gemensammma ropet från Sions murar kan vara + – 20-30 år plus den bokstavliga uppfyllandet av antkrists världsregemente???+ 1 tid, tider och enhalv tid;1260 dagar; 42 månader.(Upp)

    Til bredvidläsning rekommenderas 2 Krönikeboken kap 36 vers 12 till kapitlets slut samt för oss alla i alla tider att tro evangelium enligt Bibeln för ingen av oss vet sin egen tid och bättring och syndernas förlåtelse i Jesu Namn enligt Guds Ord skall predikas i Hela världen som från början av ”hedningarnas 7 tider”. med långrandig hälsning ulrik fagerholm.amen.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.