När jag nu läste igenom texten finner jag det angeläget att påpeka två saker till:

Jag ändrar inte formuleringen i det tidigare inlägget ”brott mot kyrkans ordning”, men det var jag som ringde Saraviita och inte tvärtom (man kan få fel uppfattning av min text – han hade sänt sitt svar medan jag var ute och jag hade inte läst det då ännu, men vi gick igenom det också i telefon).

Prof. Saraviita var litet tveksam i sin text till prästvigningen, och var beredd att se tjänstemanna-ansvar där. Men det visade sig i samtalet att han hade förstått ordinationen som en utnämning, i stil med att en ordinand ges prästrättigheter, och inte som en gudstjänst, vilket det ju är fråga om. Det är själva ordinationsgudstjänsten vi talar om. Och då konstaterade han att det förändrar saken, då är frågan jämförbar med präst deltagande i gudstjänst.

I kyrkans lagstiftning framgår ju klart att också handboken skall vara i enlighet med kyrkans bekännelse. Formulären, särskilt de andliga, gudstjänsterna och därmed jämförbara, måste ju klassas som religionsutövning om något överhuvudtaget är det.

Henrik