Men ormen var listigare än alla markens djur som HERREN Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt: Ni får inte äta av alla* träd i lustgården?” 2 Kvinnan svarade ormen: ”Vi får äta av frukten från träden i lustgården, 3 men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.” 4 Då sade ormen till kvinnan: ”Ni skall visst inte dö! 5 Men Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.” (1 Mos. 3:1-5)

I denna klassiska text om människosläktets olycka finns två satser, två teser, som är släkt med varann. De hör intimt samman. De resulterar i varann.

Tes nr 1: ”Har Gud verkligen sagt”?

Tes nr 2: ”Gud vet att den dag ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud..”

Min gode vän Stig-Olof Fernström beskrev för många år sedan ormen med orden ”den första liberala teologen”. Detta är inte bara kritiskt, utan metakritiskt. Det blir så allvarligt därför att ormen visste att Gud hade sagt så som Eva påstod. Men ormen hade inget samvete.

Fortsättningen (läs texten i 1 Mos. 3) vittnar om att kvinnan redan hade köpt ormens logik:

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom man fick förstånd av det, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt. (1 Mos. 3:6)

Texten innehåller ju det som ormen hade lovat, inte det som Gud hade varnat för.

Det djävulska i sammanhanget är ju att det ser först ut som om ormen hade haft rätt! Men hur fel var det inte!

Den andra tesen innehåller uppfattningen att människan lika väl som Gud förstår vad som är gott. Hon vet bättre än Guds Ord, Bibeln. I själva verket ger detta henne ett mandat att förneka Guds Ord. Gud vet ju själv att det Han har sagt inte stämmer, utan att det i själv verket är såsom ormen har sagt.

Är det inte samma diskussion som nu finns? Det finns en sanning bortom Bibelns ord som är större än Bibeln. Vi har en insikt som Bibelns författare inte hade. Vi förstår att skilja mellan gott och ont. Vi har blivit som Gud.

Så kan man frimodigt kritisera Herrens apostel Paulus. Man kan göra honom till Kristi rival. Man kan försöka finna en godhet som är större än Paulus’ godhet.

Men detta är inte kristen tro. Det är ormens logik. Och därför skall vi kristna vara på vår vakt.

Därför slog Luther larm och skrev ”skrift skall med skrift tolkas”. För samtalet om vad Gud menar är ju legitimt, ja inte bara legitim utan en kallelse och en nödvändighet.

Men i allt detta gäller: inte utöver vad skrivet är.

Tes nr 1: skulle då Gud ha sagt eller i en moderna version har Gud verkligen sagt bygger på tes nr 2, på föreställningen om att Guds Ord inte är tillförlitligt och att t.o.m Gud själv vet det. Han vet, men Han säger inte allt.

Jesus hade en annan syn. Ditt Ord är sanning (Joh. 17:17).

Detta är den kristna kyrkans bekännelse.

Därför säger Jesus: När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det.

Henrik