Henriks kommentarer

Han konstaterar att ateismen förutsätter att människans intellektuella förmåga, såsom förnuftet och iakttagelseförmågan har utvecklats som ett resultat av en process som har styrts av slumpmässiga mutationer och det naturliga urvalet. Men det naturliga urvalet är enligt prof. Puolimatka endast intresserad av hur varelserna beter sig, inte fakticiteten i deras föreställningar. Det naturliga urvalet kan inte avgränsa sig mot felaktiga föreställningar. Detta innebär att man på basis av evolutionsteori och ateism inte har orsak att tro på det mänskliga förnuftets tillförlitlighet.

Det inns inte skäl att tro på föreställningar som det mänskliga förnuftet har utvecklat. Ateismen är en av dessa föreställningar. Av detta kan man hävda att det inte finns orsak att anse att ateismen är en riktig föreställning.

Ur ett teistiskt (en som utgår från tron på en Gud) perspektiv sett kan man däremot säga, eftersom man utgår från att Gud har skapat världen, att teisten kan vara öppen för detta hur skapelsen har ägt rum. En teist kan anse att det är möjligt att Gud också skapat genom makroevolution, anser Puolimatka.

Man kan fråga sig hur en ateist kan tro på att hans intelligens, hans iakttagelser och hans tänkande är pålitligt, när det har uppkommit helt slumpmässigt och inte egentligen intresserar sig för sanningsfrågan, eller av att värdera olika uppfattningar.

För att inte också fråga efter det meningsfulla i att forska och ta reda på. Både Puolimatka och en av hans stora påverkare Alvin Plantinga har konstaterat att hela det moderna vetenskapsbegreppet har fötts i en kristen referensram. Den som tror på Gud vill veta mera, vill veta sanningen om allt som man kan få veta. Den som bekänner tron den Gud som skapat människan till sin avbild har också intellektuella skäl att tro att hon kan få en vederhäftig information om livet.

Henrik