Bloggen

Så har en ny månad kommit, och jag konstaterar att augusti månad väl var den första ”blogglösa” månaden i min bloggs trots allt relativt korta historia.

Men jag fortsätter nog. För tillfället upptagen av mycket förberedelsearbete: bibelföredrag, tal, möten, utkost, artiklar, ledare osv.

Kanske har Facebookandet litet ätit upp behovet av bloggandet. Men jag tror fortfarande att bloggläsarna är mera seriösa och att bloggen behövs – om inte för andra så för mig. Den är ett slags dagbok, den avslöjar vilka tankar som rört sig i mitt sinne.

Jag återkommer så småningom.

Henrik

6 tankar kring ”Bloggen

  1. Hej: Har saknat dina kommentarer här på din blogg. Hoppas du fortsätter. Alla orkar inte, ids inte, (dvs jag och kanske någon till!) bry sig om Facebook.
    Mvh Jan

  2. Hej!
    I likhet med Jan och ca 90% av världens befolkning har inte heller jag börjat facebooka ännu ;). mvh Håkan

  3. Hej, jag kan förstå om det blir lite ”tårta på kaka” med både gammaldags blogg och fejsboken, men jag hoppas att du inte överger den här portalen. Jag övergår inte frivilligt till facebook, så det här är enda kanalen jag har för att ta del av dina tankar.

    Mvh Esa

  4. Ja, inte blir jag facebookare heller, men jag har ett konto och brukar artigt acceptera vänförfrågningar ;o). Nä, fortsätt med nätloggboken – den har som sagt ett större dokumentariskt värde, även efter din ev. död (”vi skola icke alla dö”). Men lite bloggfasta upp till en månad behöver inte vara fel.

    Välkommen tillbaka, nätbiskopen! (Jag tyckte f.ö. att dödsstraffsdiskussionen med Ola och Halvar var ganska viktig, och jag är tacksam att du erbjuder det här forumet, även frånsett dina givande kommentarer).

  5. Gjorde f.ö. en liten dikt här under sensommaren (fritt efter sydafrikanska sången ”Together”), kanske en sång att sjunga under/efter mässan:

    Tillsammans
    vi är hos Jesus
    tillsammans,
    vi lär av Jesus
    tillsammans,
    vi bär med Jesus
    ett kors mitt i vår tid.

    Tillsammans
    hans död vi prisar
    tillsammans,
    hans död vi spisar
    tillsammans,
    vår nöd vi visar
    och han ger oss sin frid.

    Tillsammans
    vi fått så mycket,
    tillsammans
    vi gått ett stycke,
    tillsammans
    vi nåtts av drycken
    med nåd mitt i vår strid.

    Tillsammans
    vi når till andra,
    tillsammans
    går till varandra,
    tillsammans
    står still – och vandrar
    tills evigheten tar vid.

    (Ja, det blev en stavelse extra i sista raden, men man får väl klyva en fjärdedel till två åttondelar ;o).

    Hjärtliga hälsningar från andra sidan Bottenhavet (Bollnäs)

  6. Ajdå, några komman kom fel och ett ”bröd” försvann i vv. 1-2. Så här ska det vara:

    Tillsammans
    vi är hos Jesus,
    tillsammans
    vi lär av Jesus,
    tillsammans
    vi bär med Jesus
    ett kors mitt i vår tid.

    Tillsammans
    hans död vi prisar,
    tillsammans
    hans bröd vi spisar,
    tillsammans
    vår nöd vi visar
    och han ger oss sin frid.

Kommentarer inaktiverade.