Trettondagstankar

”From the childhood of Jesus Matthew selects two highly significant incidents: Gentiles adore him as the King of the Jews, and the king of the jews attempts to murder him.”

 Så skriver Lenski i sin kommentar över Matteus och dagens text (2:1-12). Han understryker också att Matt. i sin framställning inte bara fäster sig vid de historiska händelserna. Han motiverar dem också och visar vad som ligger bakom. Därför skriver Matt. också ”i Betlehem, i Judeen”, för att både precisera platsen men också knyta beskedet till de bibliska profetiorna. 

Maria och Josef kom ju från Nasaret i Galileen, och Judeens betydelse framhävs, för ”Skriften skulle i allt uppfyllas” kan man säga.

Jag har ibland sörjt över att om nu liberal exegetik måste finnas, varför kunde då Herodes ha fått konsultera några sådana – de hade ju svarat att GT inte säger något om var Messias skall födas (att Mikas profetia handlade om någon helt annan, sedan länge död och begraven). Då hade mångas liv blivit sparade!

Men Matteus’ julevangelium i kap 1 och 2 är gripande läsning – allt sätts på plats för att judarna, som blir väckta – eller borde ha blivit väckta! – av hedniska visa mäns uppenbara intresse för löftena. Matteus inleder berättelsen med ordet ”se”, vilket enligt Lenski tyder på överväldigad överraskning och starkt understryker det historiska.
Också ”de vise männen”, som många exegeter vill se som magiker (utg från ordet ”magoi” i grekiskan). De var snarast astronomer, sannolikt från Babylon, och deras agerande styrker inte intrycket av sagoberättare, eller ”trollkarlar”, äventyrare el.dyl. De svarar koncist på Herodes’ svar utan att förstå hans onda avsikter.

Men de utgår att han är judarnas nyfödde konung. Den insikten måste ha föregåtts av många diskussioner, iakttagelser, samtal osv.

Hedningar såg detta – men judarna såg inte detta.

Idag börjar allt flera judar studera Nya testamentet. Många har också funnit att Jesus inte kom med något annat än vad Mose och profeterna hade förkunnat att skulle komma.
Han är ”den som skulle komma”. För att det skulle fullbordas, som var sagt.. 

Henrik

2 tankar på “Trettondagstankar”

  1. Jag har för flera år sedan sedan läst någonstans (jag tror det var i Sändebudet) att i det Persiska rikets styrelseskick fanns ett slags överhus och underhus. Medlemmarna i ”överhuset” hade hand om religiösa angelägenheter bl a astronomi/stjärntydning och kallades (på grekiska?) för Magoi = de stora, samma ord som ligger till grund för latinets major, italienskans maggiore, engelskans major och även svenskans gradbeteckning major. Hur ordet magi har fått sin moderna betydelse vet jag inte men kanske har det att göra med den religiösa dimensionen i magois uppgifter.
    Medlemmarna i ”underhuset” skulle sedan ha kallats ”de visa” och sysslade med mera jordiska angelägenheter.
    De vise männen borde kanske rättare kallas för ”de stora männen”. Kungar benämns de ju ibland men ministrar är kanske närmare dagens verklighet.

    Håkan

  2. Hej Håller med Håkan.
    De vise männen hade troligen en politisk status. Annars skulle de knappast blivit mottagna i Jerusalem av kung Herodes. Något slag av mandat att göra denna resa från det land de kom från, som representanter för dem. Så ministrar kanske kommer ganska nära sanningen, eller riksdagsmän.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.