Henriks kommentarer

Domkapitlet i Tammerfors stift har idag enhälligt beslutat att Missionsstiftets biskop Risto Soramies förlorar sina prästrättigheter i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Risto Soramies har under alla sina aktiva prästår tjänat Guds rikes sak och verkat i missionsuppgifter i en av kyrkans missionsorganisationer.

Jag har lärt känna Risto som en saklig och hängiven människa, som inte har sökt strid.

Jag vet inte riktigt varför kyrkan skall oroa sig så väldigt över att folk samlas till gudstjänst på andra håll, i andra sammanhang, men på god luthersk grund. Kyrkoordningen har blivit det viktigaste och en trohet och lyhördhet mot allt vad kyrkan har företagit sig, är enligt många omöjlig.

Det förvånar mig att ingen biskop, inte heller biskop Repo, som nu var med om beslutet, är bekymrad över att kyrkan i lärofrågor byter färg med några års mellanrum. Detta sker naturligtvis inte så, utan så att lärofrågor förklaras vara enbart ordningsfrågor, sådant som vi kan leva med som den snart liturgiska formeln lyder.

I en tid när kyrkan förlorar folk, ekonomin försvagas och prästerskapet liberaliseras, borde kyrkan inte bemöda sig om att bli av med dem som älskar vår kyrka utan att kunna förena sig i alla beslut som kyrkan fattar.

Det övergripande målet är ändå att samla människor kring Guds Ord och sakramenten.

I ljuset av detta mål, förefaller dessa alltför ofta återkommande åtgärder som minst sagt onödiga, för att inte säga ofattbara.

Alla av oss har inte valt Lutherstiftelsens eller Missionsstiftets väg. Men vi är många för vilka det är en väg, även om den åtminstone inte ännu är den enda vägen.

Biskop Seppo Häkkinens (St. Michel) antydan om att de präster, som är verksamma inom Missionsstiftet, kan komma att mista sina prästrättigheter, är oroväckande.

Är detta verkligen nödvändigt? Vilken skada sker om Missionsstiftets präster hjälper till med kyrkliga förrättningar någon gång, viger till äktenskap och dylikt?

Biskoparna samlar inte Guds folk och vinner inget förtroende genom dessa utvisningar av kyrkans trotjänare. Guds folk lyssnar till Guds Ord, och biskoparna borde enligt min mening koncentrera sig på att förkunna Ordet, undervisa enligt Ordet och lära oss alla att leva enligt det.

Henrik

En kommentar hittills | Kommentera!

1. Finsk avkragning
   10.10.2013 at 12:38 #

   […] Henrik Perret skriver om ärendet på sin blogg under rubriken Ännu en utvisning. […]