Av förekommen anledning läste jag Sångernas sång (shir hashirim) förra veckan. Då märkte jag att grundtexten har förenat orden HERRENs låga till ett ord, shalhêvetja(h). Kanske minns någon det om jag säger shal + he vet jag (?) Men det är ett fint ord, för övrigt namnet på Finska missionssällskapets verksamhetscenter i Jerusalem. Shalhevetja(h) = Herrens låga. Det sista Jah kommer förstår från hebreiskans Jahve, HERREN (som t.ex. i Nehemja= Herren tröstar).
Men vad betyder det?
Jag tror Guds Ord vill understryka att lågan inte finns där utan Herren. Herren är den som har tänt kärlekens eld, “en Herrens låga är den”, men Herren är också den som håller lågan brinnande. Han är med i lågan, utan Herren ingen låga!
Detta är en stor tröst för alla äkta par, och sådana som inför äktenskapslöftena bävar. Det är också vägen till förnyelse av äktenskapet.
“Hav mig såsom en signetring vid ditt hjärta, såsom en signetring på din arm. Ty kärleken är stark såsom döden, dess trängtan obetvinglig såsom dödsriket; dess glöd är såsom eldens glöd, en HERRENS låga är den.
De största vatten förmå ej utsläcka kärleken, strömmar kunna icke fördränka den. Om någon ville giva alla ägodelar i sitt hus för kärleken, så skulle han ändå bliva försmådd."
” H.V. 8:6,7 (1917).
Kärleken – HERRENS låga. Den starkaste definition av kärleken som jag känner till.
De största vatten kan inte släcka Herrens låga – Herrens eld är starkare än vattnet, de stora strömmarna (kfr 1 Kung. 18).
Kärleken kan inte köpas för pengar.
Vilka bilder Salomo använder! Eld och vatten, pengar, ägodelar versus kärlek. Högaktuella ord i en tid när kärleken ofta blir självisk.
Shalhêvetja! Kärleken – en Herrens låga.
Det är också adressen till förnyelse av kärleken.
Henrik