Idag har en stor del av dagen gått till utskottsarbete. Jag har arbetat (i Konstitutionsutskottet) med ett samarbetsavtal mellan evl lut kyrkan och Finlands svenska metodistkyrka. Dessutom har vi behandlat ett utlåtande om förnyelse av val av ärkebiskop och ärkebiskopens arbetsuppgifter (utlåtande skall ges till Lagutskottet).
I plenum diskuterades ombudsinitiativ, bl.a ett tilläggshäfte till psalmboken (finska) – vi följer med vad vi borde göra på svenska – , frågan om texter ur apokryferna ska införas i evangelieboken, om lagstiftningen ang kvalificerad majoritet, när den behövs, hur stor den skall vara (3/4 eller t.ex. 2/3). Allt detta går till utskottsbehandling ännu.
Förhållandet till samkönade par var på agendan, men tiden tog slut på gr av de andra ärendenas behandling. I morgon kan det igen bli aktuellt. Så mycket är klart att det slutliga avgörandet torde gå till hösten. Om ärendet går till utskottet (Konstitutionsutskottet i så fall) hinner vi inte författa ett utlåtande mera i vår, och före det kan plenum kanske rösta om det bara skall antecknas till kännedom (alternativt kanske detta måste innebära att det förkastas, annars går det till utskottet).
För säkerhets skull skriver jag ännu att arbetsordningen påminner om riksdagens: först förs en allmän diskussion, där man kan anföra principiella och konkreta synpunkter som ”vägkost” för det utskottet som behandlar det. Utskottet kommer med ett betänkande till plenum. Ett ärende behandlas alltid i form av ett betänkande, där ärendet har behandlats i utskottet. De olika utskottet kommer med förslag hur ärendet skall föras vidare, om det skall ge anledning till åtgärder, beslut o.dyl., om det skall sändas till t.ex. kyrkostyrelsen för åtgärder eller om det skall förkastas. Normalt brukar man inte förkasta ett initiativ direkt, utan åtminstone ge det ”chansen” i ett utskott.
Så det blir långa dagar. Så småningom kommer ärenden från utskotten till plenum, och då blir det omröstningar. Vissa ärenden som kommer nu i vår är sådana som aktualiserades redan i höstas, nu först är de klara.
Jag tror mitt i allt detta att kyrkan först och snarast måste försöka montera ned sin tunga organisation och skala bort allt som inte är absolut nödvändigt.
Träffade några präster från Lettland, som berättade att kyrkan är så fattig att de har varit tvungna att stänga en del funktioner och organ nu, ärkebiskopen och en liten stab arbetar, prästerna får inte stöd av kyrkan, bara av de lokala församlingarna. Många präster får en månadslön på ca 300 euro.
Vi har det ju mycket bättre, men ett sviktande medlemsantal, en minskande generation i arbetsför ålder, flera arbetslösa och en stor grupp pensionärer är en ekvation som inte går ihop. Därför måste kyrkan nu reagera.
Jag återkommer, läs också andra ombuds bloggar!
Henrik