Sammansmältningen

Hittade igen Hornborgs Världshistoria, som min far gärna läste och som jag tycker om för att Hornborg formulerar sig så fint.

Hornborg skriver om Konstantin den store och om tiden efter honom (i slutet av 300-talet). Smått profetisk tycker jag att hans beskrivning är av övergången när kyrkan blev ”en faktor att räkna med”. Profetiska ord, därför att de i så mycket beskriver dagens kyrka.

 

Så här skriver Hornborg (har indelat ett stycke hos H. i några kortare för att det ska vara lättare att överblicka):

 

Kristendomens seger kunde icke undgå att i viss mening bli dess nederlag. Varken individer eller massor kunna frigöra sig från nedärvda föreställningar, som äro sammanvuxna med hela deras själsliv.

Redan under kamp- och förföljelsetiderna hade hedniska åskådningar trängt in i kristendomen, men efter den yttre segern blev detta fallet i en sådan utsträckning, att lärans natur i viss mån förvanskades. Kring en bevarad kärna göts ett mäktigt skal av främmande tillsatser. Betecknande för denna process är helgondyrkan och dess följdföreteelse bilddyrkan, som innebär den primitivaste hedendoms naiva omklädning i ”kristen” dräkt.

Samtidigt förvärldsligades kyrkan. Gudstjänsten begynte firas med en prakt och en glans, som skarpt stack av mot enkelheten och innerligheten i kamptidens kult, då man ofta nödgades inskränka sig till hemliga sammankomster i enskilda hus, i ruiner eller i katakomberna, och det högre prästerskapet levde som stormän.

Den ursprungliga motsättningen mellan kyrkan och världen hade efterträtts av en sammansmältning, där i många avseenden världen hade kommit att dominera. (Eirik Hornborg: Världshistoria, del I, s. 299.)

 

Den sista satsen ringer i mina öron.

 

Henrik

 

8 tankar på “Sammansmältningen”

  1. Och ändå – ordet kyrka av gr. kyriake (ngt som tillhör Herren((”Herrens Hus”)) var i sin skönhet ännu inte ett skällsord förrän apostoliska och profetiska Skriftläran där blev sönderstekt och sönderkokt och sedan mosad och blandad med svinfett av världsligt ursprung.
    Kyrka, tillhör Herren, (Herralle kuuluva) hur skönt klingar det inte då man samlas i Herrens Jesu Namn i sanning och tro. Då vill man i det längsta vara med… tänka på allt gott som kommit världen till del genom kyrkosamfunden genom att det genom dem och inom dem har gått den apostoliska strömmen av Liv för enskilda att uppta, leva för och sedan dö i.
    Men då Jesus blev en förbannelse för vår skull även om han vände allt i välsignelse i försoningen o uppståndelsen så är det inte konstigt att det som på jorden tillhör Herren ter sig vidrigt för enkelt folk som söker friden och tron och gudsgemenskapen och finner ett larmande världshus där man i ruset glömt den gemensamma tonen och dess ursprung:
    Himlarnas och Jordens Herres Nådestal, varningsrop och kärleksomsorg….u

  2. Minusta tässä on turhalla tavalla fantisoidaan kalvinistisia valkeiksi kalkittuja kirkkoja katakombeihin. Niissähän näemme jo varhaisimmat kuvat. Varhainen kristillinen jumalanpalvelus ei ollut nykyistä vapaakirkollista.

    Kristitty haluaa antaa parasta ja kauneinta Herralle. Komea jumalanpalvelus ei merkitse sitä, että sen sisäinen merkitys olisi kadonnut. Päin vastoin – symbolein ja rikkaalla jumalanpalveluksella haluamme tuoda konkreettisesti esiin kaiken sen runsauden ja ihmeellisyyden, jonka Jumala on meille antanut. Väärää vastakkainasettelua Hornborg edustaa tässä.

  3. Terve Matti!

    Kiitos kommentistasi!

    Mielestäni Hornborgin kommenti ei liity ollenkaan kalvinismiin, eikä hän ollut ilmeisesi ajamassa ”riisuttuja kirkkoja tai kirkollisia menoja”. Hän vain totesi, että kehitys (ja trendi) oli sellainen, että kirkon ulkoinen vapaus tarkoitti sitä, että kirkko menetti jotain ratkaisevaa. Hänhän puhuu ”kirkon maallistumisesta”.

    Mielestäni hänen pointtinsa ei ole vastakkaisasettelu yksinkertainen, riisuttu jumalanpalvelus versus juhallinen, symbolein ja rikkaalla tavalla toteutettu jumalanpalvelus. Skopus on ymmärtääkseni maallistumissa. Kirkon ja uskon herkin sydän oli korvattu ”menoilla”.

    Kirkko ei tavallaan kestänyt sitä ulkoisen asemansa muuttumista, joka syntyi kuin kristinuskosta tuli suosituin uskonto.

    Eli yhteenvetona: Voin hyvin allekirjoittaa sen, mistä kirjoitat ”komeasta jumalanpalveluksesta.”
    Hornborgin skopus on kuitenkin kirkon maallistumisessa, poliittisessa korrektiudessa lainatakseni nykypäivän ilmaisua. Siinä tilanteessa ja siinä mielessä vaino ja rikkaat kirkolliset menot voivat olla toisensa poissulkevia vaihtoehtoja.

    yst terv

    Henrik

  4. Kirkon asettuminen maailman valtaapitävien alaiseksi on toki asia, jota pitää kriittisesti tarkastella. Minusta vain tässä turhalla tavalla asetetaan vastakkain sisäinen ja ulkoinen. Ja projisoidaan väärin omia mieltymyksiä historiaan.

    Kiitos, Henrik, mielenkiintoisista ja tarkkanäköisistä kirjoituksistasi. Niitä on aina ilo lukea.

  5. Jag drar mig till minnes en medeltida replikväxling mellan två kyrkliga dignitärer jag läste en gång:
    ”Nu behöver vi inte längre säga ”silver och guld har vi inte!”
    ”Nej, men vi tycks inte heller längre kunna säga till den lame ”stig upp och gå!”

  6. Svinfett av värdsligt ursprung är bl.a antikristendom (se bl. a 1 Tim 4) där de lindrigare formerna beskrivs i början. I Finland har vi inte på länge haft problem med maten bland kristna därför att vi med tacksamhet äter vad vi kommer över och offerkulter länge varit borta. Dock kan man säga att den som i apostolisk anda är svag när det gäller blodmat skall respekteras, det är ju ett apostoliskt råd som Luther behandlar för lättvindigt om det skall vara ren Sola Scriptura apostolici.
    Det Svinkött som nämns i Jesaja boks slut är ju i den andliga tolkningen att göda sig med värdsliga saker och att äta möss är att äta onda andars utgjutelser som de kommer till oss av världshärskare och alla tiders icke kristtrogna.(bl a underhållare,nakenartister och andra sk världens idoler utan kontakt med Tron i sitt budskap eller leverne och lära.(Ett ickerenande, ej eller genomsyrande grand av sanningen har de flesta kanske ändå i outputen på grund av den naturliga lagen och världens tillstånd och kristendomens förfall).
    P.S. Herren HAR JU ÅT PETRUS OCH APOSTLARNA FÖRKLARAT ALL MAT FÖR REN och i apostoliska breven finns anvisningar och kunskap om en kristens förhållande till offerkulternas ätande och drickande.Romarbrevet o a. P.S.S mängden svinfett av värdsligt och antikristligt ursprung är idag legio i världen därför behöver vi alla be: O Guds Lamm som borttager världens synder, förbarma Dig över oss…. osv i Helig ande och Sanning ty Gud är Sanningen Vägen och Livet Amen.Hallelujah!!!+ u

  7. ( utopi)Tänk om det skulle stå i Grundlagen och FN-Stadgan: Statsmakten i Finland och Världen tillhör Gud och Fadern och Herren Jesus Kristus och verksamheten drivs av den Helige Ande som nu är allt i alla!!!+
    DET VORE EN RIKTIG SAMMANSMÄLTNING DET – till en hjord och till en Herde och det sker då Herren Jesus Kristus återvänder för att kyrktaga sin brud, den brud som i mörkaste otrons mörker och i den mörkaste nattväkten har sparat så mycket av Trons olja att Hennes lampa kan brinna.
    Det fanns en tid när det medgavs i länders grundstadgor att konungarna i all sin svaghet och mänskliga brist hade sin makt av Guds Nåde.Och de var ansvariga inför Herren över Himmel och Jord.
    Nu i avfallets tider så nämns inte Guds primat över mänskligheten annat än i kyrkornas hävdvunna skriftstadgor. Men jag frågar: är sammansmältningen med Guds Ord Som skedde i Dopet , Tron ,Ordet och Nattvarden och andra heliga handlingar sådan att man likt de första kristna hellre ger ära och lydnad åt Guds Ord än åt världens furste???+ Kosta vad det kosta månde????+ frågvis lycklig klarögd skuldbefriad mgfh u

  8. Det finns inga ”lindrigare former” av avsteg från Sanningens Ord+++
    Hänvisar till tidigare kommentar skriven i brådska på denna samma tråd…u

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.