Henriks kommentarer

Så är då veckan slut. Idag gick förhandlingarna snabbt som de brukar den sista dagen. Några av biskoparna var redan bortresta, och en av dem, biskopen i St. Michel Voitto Huotari avtackades eftersom han går i pension vid årsskiftet.

Idag var det inte så märkliga ärenden. Men ett historiskt beslut åtminstone: mässan och förrättningarna på teckenspråk, som ju faktiskt är en del finländares modersmål.

Summeringen av kyrkomötet är att trots den gladare ytan – i våras kom biskopens öppna brev till mig mitt under kyrkan, vilket nog gjorde stämningen dålig – så är nog konflikterna djupa.

Många sade i samtal att vi som kom med kritiska inlägg mot förslaget inte talade klarspråk, något jag inte kan förstå!

Redan i fjol sade jag att tjänstemannarättspaketet är att skriva biskopsmötets redogörelses viktiga beslut i lagparagrafer (jag tror att flera av dem som godkänner paketet kunde instämma i detta). I år talade vi konkret om diskrimineringsparagrafen, om ämbetsfrågan, om konkurrerande verksamhet som just kan innebära att gammaltroende präster avsätts – är inte detta som vi talat om vad alla vet (se t.ex. Helene Liljeströms blogg).

Men poängen är inte bara att tala om två frågor (ämbetsfrågan och homosexualiteten), utan om att få ett skydd för präster och kyrkans medlemmar som i brytningen i tiden mellan kristet och okristet inte kan åtalas för det att de försöker följa Guds Ord. Och flera frågor kommer säkert upp i framtiden.

Men – för att nu tala klartext – hela synen på prästämbetet – bottnar i ett tänkande som negligerar ämbetets teologiska rötter. Jag anser att oberoende av var man står i t.ex. ämbetsfrågan måste man väl ha någon form av ämbetsteologi, dvs anse att prästen inte enbart är en tjänsteman. Detta kommer ju tydigt fram om man jämför förslaget med kyrkolagens stadganden för tidigare år.

Det handlar ju om både det som är utskrivet i förskaget, och det som INTE är inskrivet i förslaget.

Tyvärr är det så att vi ser olika på sakerna – och det gäller både ämbetsfrågan och homosexualiteten, närmare bestämt homosexuell livstil.

Och jag har sagt åt ganska många – kanske är jag paranoid – att jag är rädd för att strukturen med dagliga mässor på kyrkomötet också har införts för att ”strama åt tyglarna” mot oss konservativa, dvs för att sedan skapa ”konfliktsituationer”. Men så lågt får vi väl inte falla? Men man får se.

Men så har det blivit, man (många av oss) är misstänksam och orolig, att konflikterna skall öka. Den anda av påtvingade situationer förvånar mig. Inget förtroende skapas genom tvång, förtroendet måste förtjänas, det växer enbart i ett stilla och innerligt samtal och studium av Guds Ord, av bön, av förnimmelsen av Guds röst.

Nu vill jag inte riva upp, men eftersom både en och annan (läs: kanske ett tiotal som jag vet om), bl.a de jurister som arbetat med detta paket säger att vi inte talar klartext, då är det bara att gå in på kyrkans hemsida om några dagar och läsa inläggen på nytt. Jag har samtalat med jurister (i båda lägren), och jag lyssnar gärna till dem som har annan åsikt och säger att bilden inte alls stämmer, att paketet inte innebär något hot mot någon.

Det sades ju bl.a för ett år sedan, när i stort sett samma paket behandlades i kyrkomötet.

Jag tror på en helt annan linje. I stället för att försöka skapa problem, skall man använda sin energi på att försöka undvika konflikter. Om nu genom din mat bekymmer vållas för din broder, då vandrar du inte i kärleken. Paulus ber inte församlingen ändra sin lära, men han visar på försök att försöka lösa problemen.

Jag tror också att genom en öppnare linje, som jag inte dogmatiskt förespråkar, så skulle grupper med olika ”profil” verka inom kyrkan, och människor skulle sedan finna vägar till sammanhang där de trivs.

Man skapar inte gemenskap genom att tvinga folk att åka i samma bil, men folk som är vänner åker gärna i samma bil…

Nu skulle vi behöva ”eld från himlen”, för bara det ger liv och gemenskap!

Detta var den sista kommentaren med anledning av kyrkomötet – eventuellt återkommer jag till frågor som också behandlades på kyrkomötet. Läs också i objektivitetens namn kyrkans hemsida, där länkar finns till andra ombuds bloggar!

Henrik