”Satsa på Jesus!”
De senaste dagarnas massflykt från kyrkan tycks fortsätta. Egentligen borde man inte skriva något om den, för det är väl en del av poängen…
Men nu står en annan fara för dörren: biskoparna signalerar panikrealisation! Nu måste kyrkan snabbt fatta nya beslut, lyder stridsropet.
Om man ser ”historiskt” på detta förstår man att detta är ett resultat, inte av fördjupad bibelforskning, utan helt enkelt av sekularisering. För 20-30 år sedan var alla eniga om de frågor som man nu är djupt oenig om. Ingen ”modern” teolog krävde förändringar på grund av bibelord.
Nu upprepas 1 Mos 3 med dess ”skulle då Gud ha sagt?” och med ormens ”djupare insikt” och ”ett bättre alternativ” än Guds. Också nu tror många att deras godhet är större än Guds – naturligtvis inte om man frågar direkt, men i praktiken blir det väl så?
Det som enligt min mening är det, ja faktiskt, djävulska i denna situation, är att kristendomen degraderas till en morallära. Allt handlar om ”du skall göra”, och ”du skall inte göra”.
Det innebär att kristendomens väsen blir förvrängt.
I dagens diskussioner får människan ingenting, det är bara moral, krav, regler och principer.
Alla människor förstår ju att kristendomen också handlar om ett moraliskt liv. Men kristendomen handlar inte om moralism. Här får nog alla parter, inte minst de konservativa, jag också, se sig i spegeln!
Människan ”får” inte Kristus, utan drabbas bara av käbbel och ett regelverk, som man inte har någon motivation för.
När Jesus kallade människor, började det med Honom själv, med personen Jesus, och med Honom växte sedan läran fram dag för dag. Det började inte med en lära, det började med ett möte med Jesus. Detta möte med Jesus har vi nu lyckats dribbla bort. Och därmed förvanskas kristendomen.
”Satsa på Jesus!” Så lyder det gamla rådet, som handlar om det som är kyrkans egentliga skatt, hennes raison d’être.
Det är därför kyrkan finns. Det är det som kyrkan nu skall satsa på.
En kameleontkyrka och en kappan-efter-vinden – kyrka övertygar ingen.
Satsa på Jesus!
Jesus från Nasaret går här fram
än som i gången tid.
Löser ur vanmakt, ur synd och skam,
skänker sin kraft och frid.
Himmelriket är nära.
Henrik
Namn: Henrik Perret