Kategoriarkiv: kyrkan

Alltid samma frågor…!!??

andlig förnyelse, Bibeln, kyrkan

Många som läser min blogg tycker säkert att det blir tjatigt. Eller rättare sagt: fortsätter att vara tjatigt. Om detta har jag skrivit sedan 1980-talet i olika sammanhang och fortsätter – nog ganska motvilligt – att skriva ibland.

Jag har försökt citera bibelordet i 2 Mos 7:16: ”

Säg till honom: ”HERREN, hebreernas Gud, har sänt mig till dig för att säga: Släpp mitt folk, så att de kan hålla gudstjänst åt mig i öknen. Men se, hittills har du inte velat lyssna.”

Inom kyrkan har man svarat: ”Vi måste visa att vi är ett, att vi är närmare varann än vi tror.” Jag förstår hans intention, men jag tror att vi  i teologiskt avseende är långt ifrån varann inom kyrkan. Man kan inte stifta paragrafer om enheten, den måste födas av Ordet.

I olika varianter har denna tanke kommit fram. Senast t.ex. i ärkebiskop emeritus John Vikströms inlägg i Kyrkpressen nr 37/2018.

Man vill inte låta oss få ha egna gudstjänster inom kyrkan, kanske därför att man tror att vi skulle tala om kvinnliga präster från morgon till kväll.

Mitt svar är: det är inte för att få tala om kvinnliga präster, utan för att inte ständigt behöva tala om ämbetsbeslutet och nuvarande kyrkliga praxis som vi ber om denna rätt.
Vi hindrar inte dem som är av annan mening att samlas. Enheten blir inte större eller mindre genom att vi samlas till gudstjänst.

Det är inte bara ämbetsteologi det gäller.
Redan C.S. Lewis påpekade detta:

”..should the Church opt to ordain women, it would very quickly find that it had brought about a whole new religion.”

(citatet ur Louis A. Smith: How My Mind Has Changed, publicerad i boken WOMEN PASTORS? The Ordination of Women in Biblical Lutheran Perspective – rekommenderas!)

Det handlar, som tydligt har framkommit i diskussionerna de senaste åren, om bibelsyn, om förkunnelse av omvändelse och efterföljelse osv.

På många håll är det möjligt ännu i våra församlingar.

Men alla förstår väl att det är en tidsinställd bomb att vägra prästviga unga präster med den traditionella ämbetssynen (alla vet vad jag menar) så att vi så småningom inte har ngn gudstjänst att gå till.

Det finns redan många goda alternativ. Med tiden kommer de att bli allt fleras alternativ om dörrarna förblir stängda inom kyrkan. Ett beslut från år 1986 väger lätt mot kyrkans långa historia.

Henrik

Är 1 Kor 14:33-40 paulinskt?

Bibeln, kyrka och teologi, kyrkan

Några korta kommentarer, till en del på grund av vännen och studiekamraten Rabbe Forsmans inlägg i Kyrkpressen nr 38/2018. Men även andra frågeställningar hör med (isagogiska). I diskussionerna inom vår kyrka har man utgått från de kanoniska böckerna och deras auktoritet.

Det finns i kommentarerna mycket material till frågan om vem som författat olika böcker. Också en del bibelöversättningar innehåller kommentarer och begränsad information, t.ex. Studiebibeln 2015 och 1998, Bibel 2000 med kommentarer osv.
Åsikten att vissa brev av Paulus inte är paulinska är enligt min mening inte hållbar, samma tankar förekommer i alla brev. Om man fäller ngt brev, drabbar samma kritik lätt andra. Det handlar inte bara om att avvisa författaruppgifter (ur texten), de olika hälsningarna till olika kristna i församlingarna gör det till ett nätverk som det inte är lätt att bryta, åtminstone inte utan verkligt vägande skäl.

TEXTfynd där 1 Kor 14:33-40 ingår som en helhet, med v 34-35 som en del av texten (inte placerad efter v. 40). Se närmare t.ex. USB4 The Greek New Testament, eller motsv.

א                  Sinaiticus       4 årh

 A                  Alexandrinus  5 årh

B                  Vaticanus       4 årh

K                  Moskva                               9 årh

Y                  Ayhos                                 8/9 årh

Gamla latinska översättningar

Minuskler (helt eller delvis) från 9-15 årh

Vulgata                                4/5 årh

Syriska Peshitta                    5 årh

Koptiska Sahidiska              3 årh

Majoriteten av byzantiska manuskript.

Majoriteten av lektionarierna i Synaxarion och Menologion.

De textvittnen som placerar in 1 Kor 14:34-35 efter v. 40 (som en interpolation, en lånesats, ett citat el dyl) som gör texten mera begriplig (?) är främst och nästan enbart västligahandskrifter, såsom

D  Claromontanus           6 årh

F   Cambridge                                         9 årh
B  Boererianus                9 årh

Minuskler   1 från                12 årh

Gamla latinska övers från 5/6 och 9 årh

KyrkofaderAmbrosiaster mfl.

 

UBS (United Bible Societies) 4, som representerar det bästa kunnandet, tror jag (Barbara Aland, Kurt Aland, Johannes Karavidopoulos, Carlo M. Martini och Bruce M. Metzger i samråd med Institute for New Testament Texutual Research, Münster/Westphalia) klassar den version där v. 34-35 ingår enligt våra översättningar som B, dvs ”the text is almost certain.”

De handskrifter där varianten (v 34-35) efter v. 40 ingår, är i allmänhet tvåspråkiga texter (grekiska/latinska) och det finns också en ganska omfattande uppfattning om att Marcions inflytande kan ha varit betydande (ngn ur hans krets, ev en anteckning som blivit infogad).
Tilläggas kan att Vulgata, den latinska översättningen, inte har något avbrott av en ev. interpolation.

Samma tankeled ingår i såväl 1 Kor 14 som 1 Tim 2.

Dessutom kan man konstatera att 1 Tim 2 är en ”ren text” (inte textvarianter i apparaten). Det kan, enligt vissa forskare, bero på att 1Tim 2 inte ingick i Marcions kanonoch således inte åtm utsattes för hans kommentarer (eller ngn ur hans krets).

Mera finns i kommentarer.

PRINCIPIELLT är det viktigt att kommentera att det är en skillnad mellan textkritik och litterärkritik. Conzelmann m.fl. har framfört kritik, men det baserar sig ofta på spekulationer.

Slutligen vill jag understryka att det är viktigt att understryka att handskriftfynd och en texts ålder (originalet) är två olika saker. Det äldsta handskriftfyndet av en bestämd text är inte liktydigt med från vilken tid texten härstammar.

För att kunna publicera detta ngn gång, skrev jag hastigt ner detta.

Henrik

Deltag i samtalet! (kommentera!)

Misstog sig Jesus?

kyrkan

I kyrkomötet pågår som bäst en debatt om att bredda äktenskapssynen enligt det ombudsinitiativ som inlämnats.
Konstitutionsutskottet har avgett sitt betänkande, som slutar med konklusionen att kyrkans äktenskapssyn inte skall breddas och initiativet ska förfalla. Fem medlemmar av konstitutionsutskottet, bland dem biskop Björn Vikström, har skrivit ett avvikande beslutsförslag som föreslår att ombudsinitiativet ska godkännas (dvs äktenskapssynen ska breddas) och att biskopsmötet ska bereda frågan vidare. Om kyrkomötet inte godkänner förslaget, utan omfattar konstitutionsutskottets (majoriteten) förslag, så ska biskopsmötet bereda frågan vidare och ge direktiv angående handbokens formulär osv.

Om jag bedömer diskussionerna rätt, kan biskop Vikströms förslag bli godkänt, frågan är givetvis med hur stor marginal.

I kyrkomötets diskussioner har ett av de centrala argumenten varit att de som försvarar kyrkans traditionella syn använder lösryckta bibelord och inte beaktar bibeltexternas historiska kontext mm (se betänkandet).

Min fråga blir: ska inte kyrkan läsa just de texter som behandlar äktenskap, homosexualitet och hit hörande frågor? Och för det andra: om Gamla testamentet, som Jesus bekräftade, Jesus själv och apostlarna är entydiga i sin undervisning, är det då fråga om ”lösryckta bibelcitat” och svag bibelargumentation?

Robert Gagnon, som har skrivit en av de viktigaste böckerna i ämnet (The Bible and Homosexual Practice) har besvarat denna typ av argumentation.

”In the discussion of divorce in Mark 10:1-12, Jesus is portrayed by Mark as appealing to both Gen 1:27 (”God made them male and female”) and Gen 2:24 (”for this reason a man shall leave his father and mother and will be joined to his wife and the two will become one flesh”). Jesus then adds the comment: ’So they are no longer two, but one flesh; thus what God joined together, let no one separate’ (Mark 10:6-9). This suggests that, at least in Mark’s view, Jesus accepted the model for marriage and sexual union presented in Genesis 1-2.

Jesus, then, understood that marriage was ordained by God ’from the beginning of creation’ (Mark 10:6) as the union of a man and a woman, not of a man and another man, or a female and another female. He shows no awareness, much less acceptance, of any other pattern – even though no Jew in antiquity could have been oblivious to homosexual relationships among many Gentiles. There was no need for him to comment on whether homosexual unions should be permitted and, if so, whether his stance on divorce and remarriage should apply to them too. The creation texts authorized only type of sexual union. It would have been foregone conclusion for him that homoerotic relationships and human – animal unions, both proscribed in Leviticus, were unacceptable. The whole point of Jesus’ stance in Mark 10:1-12 is not to broaden the Torah’s openness to alternative forms of sexuality but rather to narrow or constrain the Torah’s sexual ethic to disallow any sexual union other than a monogamous, lifelong marriage to a person of the opposite sex.” (Gagnon, op.cit. ss. 193-194).

Biskop Vikström har i den finska utgåvan av sin bok om sexualiteten förbigått Gagnons viktiga opus. Dessutom behandlade han inte Chrys Caragounis’ lilla, men viktiga småskrift, Homoerotik samt också Olli-Pekka Vainio  omfattande och viktiga inlägg i boken Homoseksuaalisuus Raamatussa ja Kirkon opetuksessa.

I den svenska utgåvan tar biskop Björn Vikström upp samtliga ovannämnda böcker. Men enligt min mening har argumentationen uteblivit. Gagnon t.ex. svarar grundligt på sådana argument som ”homosexualiteten i den mening som vi känner var inte känd under antiken, under de bibliska författarnas tid.”

Hela diskussionen går tillbaka till en avgörande grundfråga: är Jesu ord auktoritativa för hans Kyrka 2000 år senare? Och är Jesu ord i Mark 10 (Matt 19 osv) ord, som inte bara talar om det livslånga förbundet mellan en man och en kvinna, utan också är en bekräftelse av den syn som 1 Mos 1-2 så tydligt förfäktar?

Hur kan man tydligare säga att detta är Bibelns syn, när både skapelseteologin i 1 Mos (och den övriga Pentateuken)  och Jesus, i sin undervisning, samt apostlarna tydligt säger detsamma?

Hur kan man påstå att man kan komma till en annan slutsats när man utgår från kyrkans egna auktoriteter? Om texterna tydligt motsäger konklusionerna, måste man konstatera att de, dvs slutsatserna, är oriktiga.

Till slut: att hålla fast vid den traditionella äktenskapssynen betyder inte att man avvisar den homosexuella människan. Här har vi nog mycket att lära oss.

Men kan sannerligen uppskatta och värdera homosexuella personer utan att fördenskull ändra det av Gud instiftade äktenskapet, som bara Gud kan ändra.

Konstitutionsutskottets betänkande (på svenska och finska) finns på kyrkans hemsidor (www.evl.fi). Av ngn anledning kan jag inte kopiera dem just nu.

Bibelläsningsplan 2018

kyrkan

2018

Bibelplan

Läs HELA BIBELN på ett år!

Hej!

Du har kommit över den svåra början. Nu behöver du bara en Bibel och en skön stol.

Här kan du vila dina trötta ögon och tänka över ifall din lässtrategi har varit bra hittills.

Några tips:

• Har du lyckats ta tid?

• Har du förstått vad du läser?

• Hur känns det att överföra Bibelns uppmaningar till vardagslivet?

Det här är vår utmaning till alla:

Ge Bibeln en chans i år!

I vår tid när mörkret sänker sig är det viktigt att varje kristen läser sin Bibel. Det är rent av farligt att vandra genom livet utan karta och kompass!

Tidskriften Kristet Perspektivs redaktion

Henrik Perret, chefredaktör • Stig-Olof Fernström, red.sekr.

Föreningen Kristet Perspektiv r.f.

c/o Christian Perret

Väderkvarnsvägen 10 A 12

00920 Helsingfors

 

Januari

1 Matt 1 Ords 1 1 Mos 1

2 Matt 2 Ords 2 1 Mos 2

3 Matt 3 Ords 3 1 Mos 3

4 Matt 4 Ords 4 1 Mos 4

5 Matt 5 Ords 5 1 Mos 5-6

6 Matt 6 Ords 6 1 Mos 7-8

7 Matt 7 Ords 7 1 Mos 9-10

8 Matt 8 Ords 8 1 Mos 11

9 Matt 9 Ords 9 1 Mos 12

10 Matt 10 Ords 10 1 Mos 13

11 Matt 11 Ords 11 1 Mos 14

12 Matt 12 Ords 12 1 Mos 15

13 Matt 13 Ords 13 1 Mos 16

14 Matt 14 Ords 14 1 Mos 17

15 Matt 15 Ords 15 1 Mos 18

16 Matt 16 Ords 16 1 Mos 19

17 Matt 17 Ords 17 1 Mos 20

18 Matt 18 Ords 18 1 Mos 21

19 Matt 19 Ords 19 1 Mos 22

20 Matt 20 Ords 20 1 Mos 23

21 Matt 21 Ords 21 1 Mos 24

22 Matt 22 Ords 22 1 Mos 25

23 Matt 23 Ords 23 1 Mos 26

24 Matt 24 Ords 24 1 Mos 27

25 Matt 25 Ords 25 1 Mos 28

26 Matt 26 Ords 26 1 Mos 29

27 Matt 27 Ords 27 1 Mos 30

28 Matt 28 Ords 28 1 Mos 31

29 Ps 1-2 Ords 29 1 Mos 32

30 Ps 3-4 Ords 30 1 Mos 33

31 Ps 5-6 Ords 31 1 Mos 34

Februari

1 Ps 7-8 Pred 1 1 Mos 35

2 Ps 9 Pred 2 1 Mos 36

3 Ps 10 Pred 3 1 Mos 37

4 Ps 11-12 Pred 4 1 Mos 38

5 Ps 13-14 Pred 5 1 Mos 39

6 Ps 15-16 Pred 6 1 Mos 40

7 Ps 17 Pred 7 1 Mos 41

8 Ps 18 Pred 8 1 Mos 42

9 Ps 19 Pred 9 1 Mos 43

10 Ps 20 Pred 10 1 Mos 44

11 Ps 21 Pred 11 1 Mos 45

12 Ps 22 Pred 12 1 Mos 46

13 Ps 23 Hv 1 1 Mos 47

14 Ps 24 Hv 2 1 Mos 48

15 Ps 25 Hv 3 1 Mos 49

16 Ps 26 Hv 4 1 Mos 50

17 Ps 27 Hv 5-6 Jos 1-2

18 Ps 28-29 Hv 7 Jos 3

19 Ps 30 Hv 8 Jos 4-5

20 Mark 1 Am 1 Jos 6

21 Mark 2 Am 2 Jos 7

22 Mark 3 Am 3 Jos 8

23 Mark 4 Am 4 Jos 9

24 Mark 5 Am 5 Jos 10

25 Mark 6 Am 6 Jos 11-12

26 Mark 7-8 Am 7 Jos 13

27 Mark 9 Am 8 Jos 14

28 Mark 10 Am 9 Jos 15-16

Mars

1 Mark 11 Jes 1 Jos 17-18

2 Mark 12 Jes 2 Jos 19

3 Mark 13 Jes 3 Jos 20

4 Mark 14 Jes 4-5 Jos 21

5 Mark 15 Jes 6 Jos 22

6 Mark 16 Jes 7 Jos 23

7 Ps 31-32 Jes 8 Jos 24

8 Ps 33 Jes 9 Dom 1-2

9 Ps 34 Jes 10 Dom 3

10 Ps 35 Jes 11 Dom 4

11 Ps 36 Jes 12 Dom 5

12 Ps 37 Jes 13 Dom 6

13 Ps 38 Jes 14 Dom 7

14 Ps 39 Jes 15 Dom 8

15 Ps 40 Jes 16 Dom 9

16 Ps 41 Jes 17 Dom 10

17 Ps 42 Jes 18 Dom 11

18 Ps 43 Jes 19 Dom 12-13

19 Ps 44 Jes 20 Dom 14-15

20 Ps 45 Jes 21 Dom 16

21 Ps 46 Jes 22 Dom 17

22 Ps 47-48 Jes 23 Dom 18

23 Ps 49 Jes 24 Dom 19

24 Ps 50 Jes 25 Dom 20

25 Ps 51 Jes 26 Dom 21

26 Ps 52-53 Jes 27 Rut 1-2

27 Ps 54 Jes 28 Rut 3-4

28 Ps 55 Jes 29 2 Mos 1

29 Ps 56-57 Jes 30 2 Mos 2

30 Ps 58-59 Jes 31 2 Mos 3

31 Luk 1 Jes 32 2 Mos 4

April

1 Luk 2 Jes 33 2 Mos 5

2 Luk 3 Jes 34 2 Mos 6

3 Luk 4 Jes 35 2 Mos 7

4 Luk 5 Jes 36 2 Mos 8

5 Luk 6 Jes 37 2 Mos 9

6 Luk 7 Jes 38 2 Mos 10-11

7 Luk 8 Jes 39 2 Mos 12

8 Luk 9 Jes 40 2 Mos 13

9 Luk 10 Jes 41 2 Mos 14

10 Luk 11 Jes 42 2 Mos 15

11 Luk 12 Jes 43 2 Mos 16

12 Luk 13 Jes 44 2 Mos 17

13 Luk 14 Jes 45 2 Mos 18

14 Luk 15 Jes 46 2 Mos 19

15 Luk 16 Jes 47 2 Mos 20

16 Luk 17 Jes 48 2 Mos 21

17 Luk 18 Jes 49 2 Mos 22

18 Luk 19 Jes 50 2 Mos 23

19 Luk 20 Jes 51 2 Mos 24

20 Luk 21 Jes 52 2 Mos 25

21 Luk 22 Jes 53 2 Mos 26

22 Luk 23 Jes 54 2 Mos 27

23 Luk 24 Jes 55 2 Mos 28

24 Rom 1 Jes 56 2 Mos 29

25 Rom 2 Jes 57 2 Mos 30

26 Rom 3 Jes 58 2 Mos 31

27 Rom 4 Jes 59 2 Mos 32

28 Rom 5 Jes 60 2 Mos 33

29 Rom 6 Jes 61 2 Mos 34

30 Rom 7 Jes 62 2 Mos 35

Maj

1 Rom 8 Jes 63 2 Mos 36

2 Rom 9 Jes 64 2 Mos 37

3 Rom 10 Jes 65 2 Mos 38

4 Rom 11 Jes 66 2 Mos 39

5 Rom 12 Jer 1 2 Mos 40

6 Rom 13 Jer 2 3 Mos 1-2

7 Rom 14 Jer 3 3 Mos 3

8 Rom 15 Jer 4 3 Mos 4

9 Rom 16 Jer 5 3 Mos 5

10 Ps 60 Jer 6 3 Mos 6-7

11 Ps 61-62 Jer 7 3 Mos 8

12 Ps 63-64 Jer 8 3 Mos 9-10

13 Ps 65 Jer 9 3 Mos 11

14 Ps 66-67 Jer 10 3 Mos 12

15 Ps 68 Jer 11 3 Mos 13

16 Ps 69 Jer 12 3 Mos 14

17 Ps 70 Jer 13 3 Mos 15

18 Ps 71 Jer 14 3 Mos 16

19 Ps 72 Jer 15 3 Mos 17-18

20 Ps 73 Jer 16 3 Mos 19

21 Ps 74 Jer 17 3 Mos 20-21

22 Ps 75-76 Jer 18 3 Mos 22

23 Ps 77 Jer 19 3 Mos 23

24 Ps 78 Jer 20 3 Mos 24

25 Ps 79 Jer 21 3 Mos 25

26 Ps 80 Jer 22 3 Mos 26

27 Ps 81-82 Jer 23 3 Mos 27

28 Ps 83-84 Jer 24 4 Mos 1-2

29 Ps 85-86 Jer 25 4 Mos 3-4

30 Ps 87-88 Jer 26 4 Mos 5

31 Ps 89 Jer 27 4 Mos 6

Juni

1 Ef 1 Jer 28 4 Mos 7

2 Ef 2 Jer 29 4 Mos 8

3 Ef 3 Jer 30 4 Mos 9-10

4 Ef 4 Jer 31 4 Mos 11

5 Ef 5 Jer 32 4 Mos 12-13

6 Ef 6 Jer 33 4 Mos 14

7 Fil 1 Jer 34 4 Mos 15

8 Fil 2 Jer 35 4 Mos 16

9 Fil 3 Jer 36 4 Mos 17

10 Fil 4 Jer 37 4 Mos 18

11 Apg 1 Jer 38 4 Mos 19-20

12 Apg 2 Jer 39 4 Mos 21

13 Apg 3 Jer 40 4 Mos 22

14 Apg 4 Jer 41 4 Mos 23

15 Apg 5 Jer 42 4 Mos 24

16 Apg 6 Jer 43 4 Mos 25

17 Apg 7 Jer 44 4 Mos 26-27

18 Apg 8 Jer 45 4 Mos 28

19 Apg 9 Jer 46 4 Mos 29-30

20 Apg 10 Jer 47 4 Mos 31

21 Apg 11 Jer 48 4 Mos 32-33

22 Apg 12 Jer 49 4 Mos 34-35

23 Apg 13 Jer 50 4 Mos 36

24 Apg 14 Jer 51 5 Mos 1

25 Apg 15 Jer 52 5 Mos 2

26 Apg 16 Klag 1 5 Mos 3

27 Apg 17 Klag 2 5 Mos 4

28 Apg 18 Klag 3 5 Mos 5

29 Apg 19 Klag 4 5 Mos 6

30 Apg 20 Klag 5 5 Mos 7

Juli

1 Apg 21 Hes 1 5 Mos 8-9

2 Apg 22 Hes 2 5 Mos 10-11

3 Apg 23 Hes 3 5 Mos 12

4 Apg 24 Hes 4 5 Mos 13-14

5 Apg 25 Hes 5 5 Mos 15

6 Apg 26 Hes 6 5 Mos 16

7 Apg 27 Hes 7 5 Mos 17-18

8 Apg 28 Hes 8 5 Mos 19-20

9 1 Kor 1 Hes 9 5 Mos 21-22

10 1 Kor 2 Hes 10 5 Mos 23-24

11 1 Kor 3 Hes 11 5 Mos 25-26

12 1 Kor 4 Hes 12 5 Mos 27

13 1 Kor 5 Hes 13 5 Mos 28

14 1 Kor 6 Hes 14 5 Mos 29

15 1 Kor 7 Hes 15 5 Mos 30

16 1 Kor 8 Hes 16 5 Mos 31

17 1 Kor 9 Hes 17 5 Mos 32

18 1 Kor 10 Hes 18 5 Mos 33-34

19 1 Kor 11 Hes 19 1 Sam 1

20 1 Kor 12 Hes 20 1 Sam 2

21 1 Kor 13 Hes 21 1 Sam 3-4

22 1 Kor 14 Hes 22 1 Sam 5

23 1 Kor 15 Hes 23 1 Sam 6

24 1 Kor 16 Hes 24 1 Sam 7-8

25 Ps 90 Hes 25 1 Sam 9

26 Ps 91 Hes 26 1 Sam 10

27 Ps 92-93 Hes 27 1 Sam 11

28 Ps 94 Hes 28 1 Sam 12

29 Ps 95-96 Hes 29 1 Sam 13

30 Ps 97-98 Hes 30 1 Sam 14

31 Ps 99-100 Hes 31 1 Sam 15

Augusti

1 Ps 101-102 Hes 32 1 Sam 16

2 Ps 103 Hes 33 1 Sam 17

3 Ps 104 Hes 34 1 Sam 18

4 Ps 105 Hes 35 1 Sam 19

5 Ps 106 Hes 36 1 Sam 20

6 Ps 107 Hes 37 1 Sam 21-22

7 Ps 108-109 Hes 38 1 Sam 23

8 2 Kor 1 Hes 39 1 Sam 24

9 2 Kor 2 Hes 40 1 Sam 25

10 2 Kor 3 Hes 41 1 Sam 26

11 2 Kor 4 Hes 42 1 Sam 27-28

12 2 Kor 5 Hes 43 1 Sam 29-30

13 2 Kor 6 Hes 44 1 Sam 31

14 2 Kor 7 Hes 45 2 Sam 1

15 2 Kor 8 Hes 46 2 Sam 2

16 2 Kor 9 Hes 47 2 Sam 3

17 2 Kor 10 Hes 48 2 Sam 4-5

18 2 Kor 11 Dan 1 2 Sam 6

19 2 Kor 12 Dan 2 2 Sam 7

20 2 Kor 13 Dan 3 2 Sam 8

21 Gal 1 Dan 4 2 Sam 9

22 Gal 2 Dan 5 2 Sam 10-11

23 Gal 3 Dan 6 2 Sam 12

24 Gal 4 Dan 7 2 Sam 13

25 Gal 5 Dan 8 2 Sam 14

26 Gal 6 Dan 9 2 Sam 15

27 Ps 110-111 Dan 10 2 Sam 16

28 Ps 112-113 Dan 11 2 Sam 17

29 Ps 114-115 Dan 12 2 Sam 18

30 Ps 116-117 Hos 1 2 Sam 19

31 Ps 118 Hos 2 2 Sam 20

September

1 Ps 119:1-88 Hos 3 2 Sam 21

2 Ps 119:89- Hos 4 2 Sam 22

3 1 Tess 1 Hos 5 2 Sam 23

4 1 Tess 2 Hos 6 2 Sam 24

5 1 Tess 3 Hos 7 1 Kung 1

6 1 Tess 4 Hos 8 1 Kung 2

7 1 Tess 5 Hos 9 1 Kung 3

8 2 Tess 1 Hos 10 1 Kung 4

9 2 Tess 2 Hos 11 1 Kung 5

10 2 Tess 3 Hos 12 1 Kung 6

11 Ps 120-121 Hos 13 1 Kung 7

12 Ps 122-123 Hos 14 1 Kung 8

13 Ps 124-125 Joel 1 1 Kung 9

14 Ps 126-127 Joel 2 1 Kung 10

15 Ps 128-129 Joel 3 1 Kung 11

16 Ps 130-131 Ob 1 Kung 12

17 Ps 132 Jona 1 1 Kung 13

18 Kol 1 Jona 2 1 Kung 14

19 Kol 2 Jona 3 1 Kung 15

20 Kol 3 Jona 4 1 Kung 16

21 Kol 4 Mika 1 1 Kung 17

22 1 Tim 1 Mika 2 1 Kung 18

23 1 Tim 2 Mika 3 1 Kung 19

24 1 Tim 3 Mika 4 1 Kung 20

25 1 Tim 4 Mika 5 1 Kung 21

26 1 Tim 5 Mika 6 1 Kung 22

27 1 Tim 6 Mika 7 2 Kung 1

28 2 Tim 1 Nah 1 2 Kung 2

29 2 Tim 2 Nah 2 2 Kung 3

30 2 Tim 3 Nah 3 2 Kung 4

Oktober

1 2 Tim 4 Hab 1 2 Kung 5

2 Joh 1 Hab 2 2 Kung 6

3 Joh 2 Hab 3 2 Kung 7

4 Joh 3 Sef 1 2 Kung 8

5 Joh 4 Sef 2 2 Kung 9

6 Joh 5 Sef 3 2 Kung 10

7 Joh 6 Hagg 1 2 Kung 11

8 Joh 7 Hagg 2 2 Kung 12

9 Joh 8 Sak 1 2 Kung 13

10 Joh 9 Sak 2 2 Kung 14

11 Joh 10 Sak 3 2 Kung 15

12 Joh 11 Sak 4 2 Kung 16

13 Joh 12 Sak 5 2 Kung 17

14 Joh 13 Sak 6 2 Kung 18

15 Joh 14 Sak 7 2 Kung 19

16 Joh 15 Sak 8 2 Kung 20

17 Joh 16 Sak 9 2 Kung 21

18 Joh 17 Sak 10 2 Kung 22

19 Joh 18 Sak 11 2 Kung 23

20 Joh 19 Sak 12 2 Kung 24

21 Joh 20 Sak 13 2 Kung 25

22 Joh 21 Sak 14 1 Krön 1

23 Jak 1 Mal 1 1 Krön 2

24 Jak 2 Mal 2 1 Krön 3

25 Jak 3 Mal 3 1 Krön 4

26 Jak 4 Mal 4 1 Krön 5

27 Jak 5 Esra 1 1 Krön 6

28 1 Petr 1 Esra 2 1 Krön 7

29 1 Petr 2 Esra 3 1 Krön 8

30 1 Petr 3 Esra 4 1 Krön 9

31 1 Petr 4 Esra 5 1 Krön 10

November

1 1 Petr 5 Esra 6 1 Krön 11

2 2 Petr 1 Esra 7 1 Krön 12

3 2 Petr 2 Esra 8 1 Krön 13

4 2 Petr 3 Esra 9 1 Krön 14

5 Upp 1 Esra 10 1 Krön 15

6 Upp 2 Neh 1 1 Krön 16

7 Upp 3 Neh 2 1 Krön 17

8 Upp 4 Neh 3 1 Krön 18

9 Upp 5 Neh 4 1 Krön 19

10 Upp 6 Neh 5 1 Krön 20

11 Upp 7 Neh 6 1 Krön 21

12 Upp 8 Neh 7 1 Krön 22

13 Upp 9 Neh 8 1 Krön 23

14 Upp 10 Neh 9 1 Krön 24

15 Upp 11 Neh 10 1 Krön 25

16 Upp 12 Neh 11 1 Krön 26

17 Upp 13 Neh 12 1 Krön 27

18 Upp 14 Neh 13 1 Krön 28

19 Upp 15 Job 1 1 Krön 29

20 Upp 16 Job 2 2 Krön 1

21 Upp 17 Job 3 2 Krön 2

22 Upp 18 Job 4 2 Krön 3

23 Upp 19 Job 5 2 Krön 4

24 Upp 20 Job 6 2 Krön 5

25 Upp 21 Job 7 2 Krön 6

26 Upp 22 Job 8 2 Krön 7

27 Ps 133-134 Job 9 2 Krön 8

28 Ps 135-136 Job 10 2 Krön 9

29 Ps 137 Job 11 2 Krön 10

30 Ps 138 Job 12 2 Krön 11

December

1 Ps 139 Job 13 2 Krön 12

2 Ps 140-141 Job 14 2 Krön 13

3 Ps 142-143 Job 15 2 Krön 14

4 Ps 144-145 Job 16 2 Krön 15

5 Ps 146-147 Job 17 2 Krön 16

6 Ps 148-150 Job 18 2 Krön 17

7 Tit 1 Job 19 2 Krön 18

8 Tit 2 Job 20 2 Krön 19

9 Tit 3 Job 21 2 Krön 20

10 Filem Job 22 2 Krön 21

11 Hebr 1 Job 23 2 Krön 22

12 Hebr2 Job 24 2 Krön 23

13 Hebr 3 Job 25 2 Krön 24

14 Hebr 4 Job 26 2 Krön 25

15 Hebr 5 Job 27 2 Krön 26

16 Hebr 6 Job 28 2 Krön 27

17 Hebr 7 Job 29 2 Krön 28

18 Hebr 8 Job 30 2 Krön 29

19 Hebr 9 Job 31 2 Krön 30

20 Hebr 10 Job 32 2 Krön 31

21 Hebr 11 Job 33 2 Krön 32

22 Hebr 12 Job 34 2 Krön 33

23 Hebr 13 Job 35 2 Krön 34

24 1 Joh 1 Job 36 2 Krön 35

25 1 Joh 2 Job 37 2 Krön 36

26 1 Joh 3 Job 38 Est 1

27 1 Joh 4 Job 39 Est 2

28 1 Joh 5 Job 40 Est 3-4

29 2 Joh Job 41 Est 5-6

30 3 Joh Job 42 Est 7-8

31 Jud Ps 121 Est 9-10

The Council at Jerusalem, Acts 15 – A Compromise?

kyrkan

“There remained, however, the practical difficulty that in most of the churches Gentile believers had to live alongside Jews, who had been brought up to venerate certain food-laws and to refrain as far as possible from intercourse with Gentiles (see on x.28). While there was no more question of requiring Gentile Christians to be circumcised and to keep the Mosaic law, these would do well to respect the scruples of their weaker Jewish brethren (all of whom could not be expected to become as emancipated as Peter or Paul), provided that there was no compromise on matters of principle. Hence the modus vivendi recommended to the Gentile Christians in the apostolic decree. Probably it was on much the same lines as the terms on which synagogues of the Dispersion found it possible to have some measure of intercourse with ‘God-fearing’ Gentiles – abstention from from everything that savoured of idolatry and from meat from which the blood had not been completely drained, and conformity to the high Jewish code of relations between the sexes.

There is no good reason to suppose that Paul would have found the decree objectionable; where no compromise of principle was involved, he was the most conciliatory of men (cf. xvi.3; xxi. 26: 1 Cor. 1x. 19ff). In his epistles he himself urges that those who are strong in faith should voluntarily restrict their liberty in food and other matters, to avoid offending those with weaker consciences (cf. Rom. xiv. 1-xv. 6; 1 Cor. viii. ).”[1]
[1] F.F. Bruce: The Acts of The Apostles The Greek Text with Introduction and Commentary, 1951, Reprinted 1976, p. 289.

According to the well-known prof F.F. Bruce there was no compromise. But there was a need for caring. ”In his epistles he (Paul) himself urges that those who are strong in faith should voluntarily restrict their liberty in food and other matters, to avoid offending those with weaker consciences.”

Henrik

Tidstypiskt

kyrkan

I en artikel ”Slutet på ett tidstypiskt episkopat – bokslut över Per Eckerdals tid som biskop i Göteborgs stift” skriver Anders Lundberg i tidningen Kyrka och Folk nr 38:

”När jag betraktar Eckerdals biskopstid blir jag fascinerad. Inte för att biskopstiden i sig är särskilt intressant. Den kommer att falla i glömska precis som den stora majoritet av de biskopar som hittills funnits i Svenska kyrkan. Biskopstiden är snarare intressant eftersom den lyckas vara helt och hållet tidstypisk. Biskopstiden hade höga organisatoriska ambitioner och fastnade i den kyrkobyråkrati som organiserar sig trött. I förvirringen från de samtidskorrekta ideologierna gjordes dessutom återkommande missbedömningar inom området som rör biskopens uppgift som bevakare av den goda bekännelsen. Särskilt detta senaste är det mycket ledsamt att behöva påpeka.”

Välformulerat, smärtsamt och – tyvärr – ganska aktuellt i våra nordiska kyrkor.

Henrik

Skeptiker?

kristendom och kristenhet, kyrka och teologi, kyrkan

 

Läste nyligen ur Etymologiskt lexikon om ordet skeptiker. Det betyder inte cyniker, eller tvivlare, utan en som är ”fundersam, undrande”, en som undersöker och reflekterar över frågor, sanningen.

”skeptic (n.)also sceptic, 1580s, ”member of an ancient Greek school that doubted the possibility of real knowledge,” from Middle French sceptique and directly from Latin scepticus ”the sect of the Skeptics,” from Greek skeptikos (plural Skeptikoi ”the Skeptics, followers of Pyrrho”), noun use of adjective meaning ”inquiring, reflective” (the name taken by the disciples of the Greek philosopher Pyrrho, who lived c. 360-c. 270 B.C.E.), related to skeptesthai ”to reflect, look, view” (from PIE root *spek- ”to observe”).

Skeptic does not mean him who doubts, but him who investigates or researches as opposed to him who asserts and thinks that he has found. [Miguel de Unamuno, ”Essays and Soliloquies,” 1924]”

Det lönar sig att vara skeptisk, dvs att reflektera, att undersöka – precis som de ”skeptiska” lärjungarna i Berea (Apg 17:11):

”Folket där var öppnare än de i Tessalonike. De tog emot ordet med stor villighet och forskade varje dag i Skrifterna för att se om det stämde.”

Henrik

 

Stora vägval

kyrkan
Dr Michael Brown, som har gett mig mycket när det gäller ”Jewish Objections to Jesus”, har skrivit några tänkvärda ord om ett mycket svårt och känsligt ämne.
 
Han skriver om den terrorist, som sprängde sig i ett mordattentat i Manchester för bara någon vecka sen. Han säger till borgmästaren i Manchester att denne man var muslim.
Det är svårt att säga så, för det kan missförstås kapitalt. Alla muslimer är definitivt inte terrorister, egentligen bara en bråkdel.
 
Den stora frågan gäller förhållandet mellan islamister och islam.
Enkelt framställt blir det ungefär så: vem är en äkta muslim, islamisterna eller de många fridsamma och vänliga muslimer som bor mitt ibland oss?
Det är definitivt fel att beskylla vänliga och medmänskliga muslimer för sådant som görs i religionens namn.
Men det finns enligt dr Brown ett problem. Koranen uppmanar till våld mot otrogna, koranen tar avstånd från ”fredlig samexistens”, det godkänns nog i ett minoritetsläge men inte när islam blir majoritetens religion.

Den som läser Bibeln får aldrig något stöd för att spränga sig och ta livet av andra, inklusive sådana som inte har samma religion eller övertygelse. Vi kristna är kallade att älska, aldrig att hata. Vi kan hata det onda, men aldrig någon människa, om eller när vi förfaller till sådant sker det aldrig med biblisk fullmakt.

Tvärtom, vi ska välsigna våra ovänner och be för dem som förföljer oss.

Men hur rå på islamismen? Problemet i en mening är att ett studium av koranen, muslimernas heliga skrift, snarare stöder de radikalas ståndpunkt än de moderatas.

Jag tror att en viktig aspekt är att muslimer börjar bevaka vad som sägs och lärs i moskéer och i andra sammanhang, t.ex. på nätet.

Samtidigt som detta sker, finns det en allt större öppenhet för islam – eller rädsla? – i våra länder. Vi monterar ned det kristna arv som har fött medmänsklighet, sjukvård, hjälp, respekt, demokrati och frihet och vill öppna för sådana som inte underskriver dessa grundläggande principer. Det för mig obegripliga är t.ex. att många, som vill kalla sig feminister, samtidigt vill öppna för islam, utan att fråga sig vilken kvinnans ställning är i muslimska länder. Vill vi ha sharia i stället för vårt rättsväsende?

Svåra frågor, därför att vi inte ska bilda block mot människor.

Det finns ett svar som den svårt sjuka läkaren och apologeten  Nabeel Qureshi skriver om i en ny bok: No God But One. Allah or Jesus? Den har nyligen utkommit också på svenska.

Han berättar om sin väg till kristen tro. Och han beskriver ingående de stora frågeställningarna; vilka är skillnaderna mellan islam och kristen tro? Sharia eller evangeliet? Tawhid eller Treenighet? Muhammad eller Jesus? Koranen eller Bibeln? Jihad eller korstågen? Och de stora frågorna om vad vi kan veta, hålla för sant.

Det blir ingen förändring i samhället eller i relationen mellan människor om inte hjärtat förändras. Igår kväll ägde en terroristattack rum i centrum av London. Sju döda, 48 skadade, många med livshotande skador. Tre terrorister skjutna.
Alla vid liv före kl 22.08 (lokal tid) igår kväll. Varför??

Vårt svar ska inte vara utfrysning, varken ut- eller frysning. Snarare inkludering, uppsökande omsorgsgemenskap, men med ett kristallklart evangelium om Jesus Kristus.

Dr Michel Brown har inträngande ord att säga till borgmästaren i Manchester, och till hela västvärlden.

Dr Brown har också sagt viktiga ord om den konsert i Manchester, som för många blev deras sista. Artisten, Ariana Grande,  en vacker ung kvinna, som sjöng för barn och unga, med ett speciellt budskap till flickor. Men när man läser texterna till hennes sånger och försöker få grepp om hennes budskap, blir man deprimerad och chockad, säger Brown. Hon sjunger rentav vulgärt med mer eller mindre förtäckta ord om fri sex, om masturbation, om sådant som t.ex. unga barn inte skall behöva höra (det yngsta offret var en 8 år gammal flicka). Ariana Grande har gjort mycket gott, bl.a när hon har besökt de skadade och drabbade i Manchester och när hon tagit initiativet till en välgörenhetskonsert vars intäkter ska gå till de drabbade. Till den delen fint och värd all uppskattning!

Men vilket är det budskap som ska bära unga människor ut i livet som vuxna? Är det radikalislamismens du ska hata, eller är det det västerländska du ska njuta och skaka av dig det som känns fel men som alla vill (för att anspela på en av hennes sånger).

Eller är det det kristna evangeliet, som lär oss att älska, baserat på att Gud först har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder?

Stora vägskäl!

Vi behöver nu Pingstens Ande och det liv och den kärlek som Herren vill utgjuta i vårt hjärta!

Henrik

http://charismamail.com/ga/webviews/4-797785-58-11268-11679-31896-c604b5bc38
http://charismamail.com/ga/webviews/4-797785-58-11321-11732-32137-f409b3d4e9

När Jesus såg deras tro…

kyrkan

Den senaste tiden har jag tänkt mycket på uttrycket i 1 Kor 12:9: ”Helbrägdagörelsens gåvor” (citerar gamla kyrkobibeln, för de nyare översättningarna SFB 1998 och Bibel2000 har inte fått med pluralis, ”gåvor”).

Jag har mycket följt med en god väns kamp, som nu har kommit in i det svårast tänkbara skedet. Och jag har tänkt på att vi skulle be om att helbrägdagörelsens gåvor mera skulle vara verksamma i den kristna församlingen.

Jag tror att sjukvården och hälsan är en Guds gåva. Gud är Skaparen och Han har makt. När jag på sjukhuset där jag var en dryg vecka i mars fick höra om mitt problem att efter behandlingen här ska man kämpa och ”luonto korjaa sitten”, så tänkte jag avbryta den snälla fysioterapeuten och säga ”Luoja, inte luonto”. Men det att naturen kan reparera skador, tex hjärnan kalibrera sig efter olika sjukdomar, är ett verk av Skaparen. Jag ser ingen motsättning mellan vård och helbrägdagörelse.

Men Guds möjligheter slutar inte där vi människor måste sträcka upp händerna. Gud gör under, Han har makt och möjligheter.

I Mark 2 berättas om en lam man som bars dit av fyra män. De kunde inte komma fram på grund av trängseln kring Jesus. Då gjorde de en öppning i taket och sänkte ner mannen på bår framför Jesus. Och sen står det: ”när Jesus såg deras tro, sade han till den lame: min son, dina synder förlåtas dig.” (Mark 2:5).

Tänk om bärarnas tro också idag skulle hjälpa någon till ett möte med Jesus, till syndernas förlåtelse, till liv och hälsa!

Förutom min vän som jag skrev om, har jag haft många andra sjuka i tankarna och i mina böner. En av dem är Nabeel Qureshi, som du kan läsa om på RZIM (Ravi Zacharias hemsida).

Låt oss förenas i bön för de sjuka. Låt oss be om helbrägdagörelsens gåvor, och ett möte med HERREN, som är vår Läkare (2 Mos 15:26).

Henrik

Välsignad påskhögtid

kyrkan

Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.
(Jes 53:5).

Jag önskar alla läsare en Välsignad påskhögtid!

Henrik